Känslor

Det känns svindlande att mina barn faktiskt kan leva om 100 år! Det går inte att föreställa sig hur världen kommer att se ut då. Det enda jag kan påverka är hur jag lever idag. Vad jag väljer att lämna efter mig för värld. Därför får miljötankar/handlingar gå vidare. Ett stort miljömässigt problem just nu i min värld är att vi tittar på en resa till Thailand... Vad spelar dom vardagliga ansträngningarna för roll om jag åker över halva jorden för att ha semester? Det bästa vore ju att flytta till värmen...

Det här skulle bli ett inlägg om sorg och kärlek och meningen med livet. Men jag kan inte formulera mina tankar till skrivda ord.