Nytt i vardagsrummet

Äntligen! Lackbordet has left the building!

Sambon hittade ett tresatsbord på den stora begagnatsiten. Två av borden ser ni här.

I klassrummet

Första praktikveckan av tre är avklarad. I måndags, tisdags och onsdags tänkte jag hoppa av lärarprogrammet och ner i en djup grop och aldrig komma upp. Torsdag och idag klättrade jag upp ur gropen och går kvar på lärarprogrammet. Men jag förstår hur lite resurser skolan har och hur mycket som egentligen skulle behövas. Det är inte välfungerande att ha 25 elever i en klass, där hälften av barnen (mestadels pojkar) kräver enormt mycket av tiden. Sen är det inte bara barnens fel att det är stökigt, läraren äger sin del av "skulden".

Det är också tydligt att olika skolor fungerar olika bra. Och just nu saaaknar jag min favoritskola så otroligt.

Hungerspelen

Sträckläste Hungerspelen i förrgår och ibland var det olidligt spännande, nästan för spännande. Fantasieggande men samtidigt så nära och applicerbart på vår egen tid. Rekommenderar verkligen läsning! Och en bok att läsa med femmor eller sexor i skolan. Går att arbeta mycket med boken, diskutera och hjälpa till att utveckla elevernas tänkande.

23 mars är det biopremiär och jag tror faktiskt jag ska boka biljett redan nu. Såg trailern och blev lite besviken, jämförde med bilderna som fanns i mitt huvud. Men så är det ju. Bok är bok och filmatisering av en bok går i princip aldrig att jämföras med den inre resan hos läsaren.

Tyngda axlar just nu

Jag både längtar, längtar till att bli färdig med min utbildning. Och fasar, fasar för att komma ut. Ju mer jag läser och förstår, och ser hur otroligt komplext lärande hos eleverna är, ju mer funderar jag på hur jag ska klara av det. Men jag är ju inte "den ovassaste kniven i lådan", och andra klarar ju av det, så varför inte jag? Men samtidigt så har jag mina krav på mig själv och jag undrar hur jag kommer att fixa att leva upp till dom? Nedan ett citat ur Vägar till naturvetenskapens värld som visar på något som är svårt.

"För att hjälpa eleverna med att utveckla alla de förmågor, insikter, färdigheter som skolan är till för att hjälpa dem att utveckla, måste lärarna förstå elevernas sätt att tänka och resonera. De måste fatta vad som inte får tas för givet, vad som måste visas och samt hur detta kan ske."

Jag känner mer och mer att jag vill koncentrera mig på färre ämne och till exempel dela två klasser med en annan lärare som tar andra hälften av ämnena. Det blir helt enkelt att driva frågan på den skolan som jag kommer att jobba på!

Svenska i skolan

Jag är intresserad av metoden Skriva sig till läsning (ASL). Och igår hade vi föreläsning av/med Erica Lövgren som är expert på området. Jag blir så sugen att använda mig av metoden och tänker faktiskt tillämpa den när jag få möjlighet. Roligare för eleverna och roligare för mig.

Ni kan hitta Erika Lövgren på nätet och kan läsa om metoden ASL bland annat.

Mer svenskakurs-grejs: Har precis börjat läsa Hungerspelen. Jag säger bara 'hömhöm, verkar vara för mig.' Alltså PRECIS för mig, helt rätt genre. Apokalypsen. Framtiden. Tror den har premiär som film alldeles snart.

Kärleken till orden

Jag kan bli så kär i vissa saker jag skriver. Vi har en uppgift att skriva en berättande text i svenskakursen jag läser nu. Det är så häftig känsla att ge liv åt en person via orden jag väljer. Här är min berättelse, inte helt färdigarbetad men ni får den iallafall.
........

Del av livet.

När Marit såg tillbaka på sitt liv svepte återkommande bilder förbi. Vardagliga händelser blandat med starka minnen och till viss del även sådant som hon helst glömde bort. Men glömma skulle hon göra i alla fall. Varje dag tyckte hon sig minnas mindre och mindre. Är det torsdag idag?

Det ringde på dörren och nyckeln sattes i låset.

’Hallå!’ Rösten var uppfodrande.

Marit reste sig upp och tog tag i rullatorn. Det svartnade för ögonen och hon grep hårt om handtagen.

Utan att titta på Marit kom kvinnan in i köket och började plocka i kylen.

’Då är det lunch. Gröt och ägg ska det vara. Vilket väder idag. Det har snöat hela natten. Och det har redan blivit mörkt.’

Kvinnan fortsatte att prata. Trots att det var Marits enda kontakt under hela dagen kände hon att just nu ville hon inte att människan som stod där skulle röra i hennes mat och tro att hon kunde göra som hon hade lust.

’Jag plockar fram själv idag.’ Marit sluddrade på orden.

Kvinnan fortsatte att plocka i Marits kylskåp.

’Jag plockar fram själv idag!’ Rösten var fortfarande sluddrig, men hon lyckades göra sig hörd. Och den där kvinnan slutade mitt i en rörelse.

Marit kände att benen darrade. Rösten darrade. ’Hjälp...’

Äggen slogs i golvet och Marit föll.

…

Hon var tillbaka i lägenheten. Sjukvårdarna hade lämnat Marit för en liten stund sedan och hon satt i kökssoffan, längst ut på kanten. Det vävda tyget kändes välbekant under handflatan och det luktade ganska instängt. Hon ville öppna fönstret men rullatorn stod lite för långt bort. Den rullade nog iväg när de skulle stressa vidare. Marit satt där hon satt.

Det mörknade ute och hon kände att hon fick träsmak av att sitta så stilla. Det värkte i benet och hela vägen upp mot svanken.

Det ringde på dörren och nyckeln sattes i låset.

’Hallå!’

En ung kvinna kom in i köket med snöiga skor. Snön smälte snabbt och lämnade blöta avtryck.

’Här sitter du och väntar. Jag förstår att du är hungrig.’

’Jag har så ont.’ Marit gned sin knutna näve över låret och rynkade pannan.

Kvinnan var späd och stod och tittade på Marit några meter ifrån henne.

’Rullatorn är så lång bort.’ Marit kände sig svag och liten. Hon som varit så ståtlig när hon var ung. Alltid hängett sig åt modet och varit noga med vilka kläder som passade hennes kropp. Sminkat sig och brytt sig om vad karlarna tyckte. Och de tyckte om henne. Marit hade försörjt sig själv och unnat sig de kläder hon gillade. Dans på helgerna. Någon panelhöna hade hon aldrig varit. Nu var allt annorlunda. Livet, samhället hade förändrats. Människorna. Marit.

Det gjorde så ont i benet och pillerasken låg på köksbänken. Varje dag fanns utmärkt på asken.

Var det torsdag idag?

Hon och jag

Hemma idag med lite hostig lilltjej och minus 20 ute. Idag har det inte varit många knop. Tröttsamt långsamt, men samtidigt skönt med paus. Tupplur mitt på dagen. Filosoferingar om djur, natur och människokroppen tillsammans med klok treåring. Applicerar tillbakavunna natukunskaper med henne. Vad gör älgen idag? Vad äter fåglarna på vintern? Vad är dom blå linjerna under huden? Härligt med intresserad lyssnare!