Less och längtan

Läste i en annan blogg om konsumtion. Den bloggaren höll på med ett test att inte konsumera, förutom mat och absoult nödvändiga saker fick köpas. Hon hade hållit på en månad och enligt henne gick det bra. Då insåg jag att det är det jag håller på med. Omedvetet. Och det är inte särskilt svårt. Jag är ingen masskonsumet. Jag vet inte vad jag ska köpa. Det skulle däremot vara kul att ha ett större intresse att vilja lägga pengar på. Men resa är något jag vill lägga pengar på. Tyvärr blir det alldelens för lite av den delen. Under sportlovet har lilla familjen i alla fall tänkt åka iväg på nåt. Kanske till en storstad för ett längre veckoslut. Eller till ett äventyrsbad/hotell och bara gotta oss i varandra. Jag längtar efter sån tid med mina två älskade.

Några dagar har jag känt mig väldigt, väldigt less på allt med skolan. Det känns bara jobbigt att åka dit, träffa elever, umgås. Helst vill jag bara krypa ner i sängen och ligga och läsa. Många elever känns faktiskt bara otroligt jobbiga. Exempel: Jag har en uppgift till en grupp. Några frågor dom ska besvara till nästa gång. En kille säger: "Jag var borta förra gången, så jag vet inte vad det är för några frågor." Jag drar frågorna för honom. Han sitter utan penna och papper. Så jag säger till honom efter en stund att han kanske borde skriva ner det. Det dröjer ytterligare en stund. "Jag har inget papper och ingen penna." Nej, och uppenbarligen har du ingen motivation eller hjärnkapacitet nog för att förstå vad DIN uppgift i skolan är. Det är inte för min skull han är där. Gaah! Jag ska nog inte vara i den miljön, jag blir tokig på vissa elever.

Varm liten fot

Arbetskompisen var här med sin ettåring idag. Oj, det satte ju in ett sug efter den där bebisen som ligger och gottar sig i magen... Satt i går kväll och kollade på filmsnuttar med lillstuffe. Oj, igen, vad kär jag blev i henne. Och det bästa är ju att hon finns hos oss hela tiden. Från första dagen hon existerade. Och i går kväll fick jag gå och lägga mig med henne i storsängen. En liten fot smög sig in under mitt täcke. En smek på hennes kind. Hmmmm, härligt.

Nu lektion.

Vikariesvängen

Nu fungerar bärbara datorn hemma. Jag har även burit upp stationära datorn från källaren. Det är verkligen bra med en stationär. Trevligare än bärbar. Men... inget internet hemma. Det är lite frusterande. Räkningar ska betalas, mail ska skickas, kolla upp en adress, läsa bloggar etc. Allt går på sparlåga. A har dessutom varit sjuk i en vecka, så inte ens att sitta på nätet på jobbet har gått att göra. Nu är hon i alla fall frisk. Med mamma-separations-ångest (från hennes sida, inte från min, jag tycker det ska bli ganska skönt att få lite tid utan henne) lämnades ungen på dagis.

U har ST-dagar på havsbadet i veckan. Så det blir mamma-barn-liv mestadels av tiden. Han får hotellfrukostar, banketter, inspirerande seminarier, kollegiesamtal och barnfri tid. Åsså får han slå i gong-gongen!

Känner att jag är lite irriterad över vikarie-situationen som jag är i på backa. Det är som att jag är borträknad i det mesta. Hör att andra lärare får medarbetarsamtal - det har jag inte blivit tilldelad någon tid för. Julklapp - var inte medräknad (nu köpte rektorn i alla fall en julklapp, men hon höll på att glömma att ge mig den). Möten - känner väl egentligen inte att jag behöver vara där, ska jag vara där? Räknar man med mig?
Nej, det är en usel situation. Jag vet inte om jag ska bry mig, när jag ska bry mig eller om jag egentligen inte borde fundera på det här, det kanske ingen räknar med; jag är ju bara vikarie.

Gymnastik för lill-gumman igen igår. Hon är verkligen ingen atlet, min finaste! Struttar fram när andra barn springer. Kryper långsamt, kommer låååång efter dom andra. Hon är mesig på balansbarren, eller, ja, hon är väldigt försiktig i alla moment. Jag tror att det här är en toppenaktivitet för hennes utveckling motoriskt. Hon tycker det är jättekul och är med på allt. Jag inser när jag iakttar henne att hon är uppmärksam och plikttrogen. Hennes utveckling har legat främst språkligt och mentalt, hon är en funderare och faktiskt, som jag upplever det, intelligent. Men motoriskt är hon underutvecklad...

Romerska ringar och kullerbyttor

Min unge ska börja på gymnastik. Eller hon har redan börjat. Första gången ikväll. Först trevande, avvaktande. Men hon tinade upp fort och var med på allt. Även om det var tryggast att mamma skulle vara i närheten. Efteråt när hon skulle berätta vad som var roligast kom visst allt med på "roligast-listan". Verkar vara en lyckad aktivitet för min lilla tjej!

När jag åkte till jobbet vid sju var hon trött. Jättetrött. Fest på dagis, morfar och mormor på besök och så gymnastik. Vilken dag för en tre och ett halvtåring.

Jag fick ingenting gjort på dagtidsjobbet idag. Urk. Stor idé att sitta där och bara slösurfa. Måste verkligen skärpa mig, då är det ju bättre att gå hem än att sitta där. Ändå har jag ju att göra. Men jag behöver mycket "kniven-på-strupen" för att prestera nåt bra. Mañana ska jag vara bättre.

På nåt sätt känns den kommande barnledigheten både skön och frustrerande. Jag vill söka jobb, det har kommit ut massor av tänkbart just kring årsskiftet, och jag vill samtidigt få en paus att slippa tänka på jobb/jobbsökeri. Men i mitt huvud ser jag mer och mer att vara egen företagare som ett val. Under förutsättning att jag hittar min nisch.

Fester och annat under bloggstopp

Ett bloggstopp. Det har pillats med bios på bärbara datorn hemma. Sen gick inte datorn att starta... Så vi har varit utan snart en vecka. Handikappande, men också skönt. Det har lätt för att bli en massa tid till ingenting framför den där datorn. Men nu har jag lämnat hårdisken i trygga händer hos it-teknikerna här på backa. Söta-it-teknikerna. Sen blir det omformatering. Av datorn vill säga.

U är på facklig kurs i två dagar. I Ebbenjarka, vilket jag trodde låg i fjällen nånstans, men det ligger tydligen utanför Luleå.

Stuffe har fest på dagis idag. Förskolan fyller fem år. Hon har gjort en OH-saga som hon tillsammans med en fröken ska berätta. När jag hämtade henne här om dagen fick jag ett smakprov. Oj, vad duktig hon är. Vilka fina bilder, vilken fantasi. Åå, vilken tjej. Jag blir så stolt och glad. Hon kan så mycket.

Festen i fredags blev mycket lyckad. O o A var uppspelta och skrattade och skrek (jo, man fick skrika, det var ju fest). A ville ha mer fest nästa dag. Tänk vad lite som behövs, för jag kan säga att det var egentligen inte mycket vi gjorde, det var mest stämningen. Feststämning.

Det blev Thai garden i lördags med vänner. Jättegod mat, positivt överraskad. Men det spädde ju inte mindre på längtan att åka dit. Söt-sur sås i liten skål, kladdigt ris och ananas i maten. Sugen, sugen, sugen.

Festplanering

Jag och lilla A planerar en liiiiten (betoning på liten) fest på fredag. Vi ska vara barnvakt åt snart tvååriga O. U ska på utflyttningsfest hos en kollega och Os föräldrar ska på Piterevyn. Så jag, A och O ska ha fest hemma hos oss. Planerna var MÅNGA, det skulle vara tårta, girlanger, skattjakt, julklappar, fiskdamm och en massa annat. Skattjakt och fiskdamm blir det, eventuellt tårta också. Så i kväll var vi i full gång med skattkarteritning. Hon var exalterad. Mitt i allt ihop säger hon "Vi säger inget till pappa" Jag: "Varför då?" A: "Då kanske han kommer på festen". Men när väl pappsen kom hem från sin träning så var han ändå välkommen på festen. Jag undrar varför det är på dette viset?

Ryggen håller på att ta död på mig. Konstant ont. Värst när jag sitter. Jag undrar hur det ska gå att jobba vid datorn på dom båda jobben här fram över. Det kanske stavas S M Ä R T S T I L L A N D E? Fast jag vill inte proppa i mig det heller hela tiden.

Jag är tydligen bäst

Jag är tydligen bättre! Hemma pågår en ständig kamp av U att få en dotter som kan tänka sig att försvara sin pappa lika mycket som hon försvarar mig och en dotter som hellre ropar efter pappa än mamma. I går kväll vid sänggåendet så tänkte han att han skulle vara hos henne tills hon somnade (vilket i slutändan resulterade i att han somnade själv och sov till halv tio). Villkoret mellan honom och henne var att hon skulle vara tyst och ligga still. Det gillades inte och tydligen så: "Mamma är bättre att sova med." "Jag vill att mamma ska komma." Det är konstigt, för jag säger samma saker till henne men det accepterar hon på ett annat sätt. Hon har också börjat köra med: "Vi säger inget till pappa." Om det hänt nåt som hon tänker att han inte ska få veta. Jag brukar fråga varför vi inte ska säga till pappa. "Han blir så arg" var svaret i söndags. Det är samma sak där, jag kan bli arg på henne, och blir det säkert oftare än vad U blir. Men det är som om hon inte tar det på det sättet vad gäller mitt beteende.

Sommarens aktivitet

Sommaren som var ägnades åt att måla fasaden på huset. Så här efteråt har vi ångrat oss med några val vi gjorde. Eller, egentligen mest att vi borde valt ljusgrå vindskivor, hängrännor och stuprör istället för havsblå, som det nu blev. Vi var helt insnöade på blått, att vi var tvugna att matcha den inre fönsterbågen, som vi inte ville måla om. Men, men, det är i alla falla fräscht nu. Markisen i köksfönstret ska upp också, den är ljusgrå. Jag tror att det kommer att bli snyggt.

Här är före och efter resultatet:

Slår ett nytt slag...

...för denna underbara mat; Gulaschgryta. Bjöd vänner på det igår. Fantastiskt gott, och lätt att göra.

Idag går U jour. Och det känns som om vi har snöat inne. Äntligen kommer vintern. Ska ta oss ut och skotta efter lunchen.

Vi har äntligen sorterat upp alla bilder på huset (invändigt och utvändigt). Snart tre år i huset, och massor av förändringar. Och vi konstaterar att: "Hur kunde vi köpa huset. Och för över 700.000 kronor?!". Jag borde nog ha bromsat herr U. Men han har den förmågan att bestämma sig för något, och sen går det inte att ändra på. Han var inte intresserad av att bo i hyreslägenhet eller hyra nåt hus. Nej, hus var det enda han kunde tänka sig. Och det här passade oss bra. Men hade vi vetat hur mycket jobb som det skulle kräva hade i alla fall jag "satt ner foten" och valt något annat alternativ.

Lägger in en bild på köket från när vi var på visningen och en bild när vi jobbat en del med köket.

Stora barn och okända barn

Det känns fantastiskt att tänka på personen inne i magen! Det känns som en liten kille där inne som blir en kopia av U, precis som A kändes och ibland fortfarande känns som en kopia av mig. Det skulle vara kul om det blev en mini-U. Jag har nog svårt att se att jag och A är skilda personer, inte så att det är ett problem för mig, men det låter inte sunt när jag tänker på det. Mest för hennes del.

Jag längtar, längtar, längtar till att få se vem det är som gömmer sig där inne. Men samtidigt njuter jag av att ha den just där inne. Det är tryggt. Den här graviditeten är så fatalt annorlunda, rent känslomässigt, mot för när jag väntade A. Då var det bara ett "jaha, vi väntar barn, det är bara att acceptera det". Och nu är det roligt, roligt! Däremot är inte den fysiska graviditeten annorlunda mot för med A. Den är relativt enkel, foglossning och ont på en punkt ovanför magen och en punkt på ryggen. Annars inget att fundera över.

As blöja var helt torr i morse när hon vaknade. För första gången. Söt-älsklingen! Hon är ändå tre och ett halvt, hon borde vara blöjfri.

Snart tre mot en

Då var man igång igen med jobb. Har definitivt jobbat mer än 45% på skolan i veckan, skulle nog uppskatta att det i slutet av veckan har uppgått till kanske 70-75%. Men det behövs. Börjar en ny kurs med medie tvåorna. Jag och en annan av medielärarna skulle först ha denna kurs tillsammans, men det blev schemastul och nu blir jag ensam med halva klassen. Först fick jag klump i magen, men nu, efter en dags planerande känns det hanterbart och faktiskt ganska roligt.

Min arbetsrumskompis på skolan, matteläraren M, landade i Phuket i morse. Har tänkt på henne kanske si så där en tjugo gånger idag. Är så avundsjuk... Hon får tre veckor sol och värme, jag får 20 sekundmeter snö och nollgradigt. Försöker att få lillstuffe med mig på idén om att flytta till ett varmare land. Lockar med sommar året runt och annat trevligt. Hon sa faktiskt i dag att vi skulle kunna ha ett hus i Thailand. Hi hi, hon kommer att vara på min sida vad det lider. Då står U där och måste flytta med oss. Om han vill vara med oss vill säga, och det vill han. Snart kommer jag ju att ha en till att manipulera till min sida. Mhohahaha!

Nu ska jag gå in i studion här på kvällsjobbet och läsa in lite från den lokala blaskan.

Bäckenproblem

Det är nog bara att inse att jag inte kan spela innebandy innan jag blir av med denna kagge. Bäckenet tar bara för ont. Känns inte som om jag kan tillföra det jag vill tillföra när vi spelar. Det känns trist, riktigt trist. Innebandyn är verkligen en sak som muntrar upp mig. Efter fem minuter i kväll kändes det inte bra i bäckenet, och då hade jag ändå tänkt att spela i 30 minuter. Nu blev det 45 minuter, så jag får se hur det straffar sig i morgon.

Spelade brädspelet Settlers i fredags kväll med E o L. Jag är en riktig brädspelsfantast. Borde köpa Settlers eller Puerto Rico.

Badade i varmvattensbassängen idag. Lite folk, så jag kunde simma lite. Underbart att vara viktlös i detta tjocka tillstånd.

I morgon börjar jag om att jobba igen.

2008 har startat

Nyårsfirandet är förbi. Otoligt mycket pengar som rent ut sagt brändes iväg. Det låg en tjock rök över staden. Fyrverkerier för mig känns inte som nåt jag vill lägga pengarna på.

Kvällen var trevlig, men kanske inte mer än så om jag ska vara ärlig. Lite Singstar, god mat och nya människor. Nästa nyår tror jag får bli i någon stuga långt ute i ingenstans. Brukar alltid bli bäst så.

Inga nyårslöften för mig. Bara anonyma tankar inne i huvudet.

Dagarna går, snart börjar jobben om. Vardagen. Längtar inte. Är ingen "vardags-anhängare". Gillar mest semester och ledighet. Funderar och funderar på hur jag ska lägga upp mitt liv. Beundrar verkligen människor som gör det dom vill. Även om det innebär stora eller små risker. Känner aldrig att jag är en av dom. Men vill vara.