söndag 14 mars 2010

Vardagsberättelse

16:30-17:05 söndagen den 14 mars:
Dags att fixa med middagen.
Det är verkligen som en fars, eller ett kaos eller vad man nu vill kalla det. Femåringen funkar fin-fint, det är tvååringen som gör det hela lite mer hektiskt kan man väl lungt uttrycka det... "Höte pajje" är mantrat för henne, fritt översatt "Behöver pallen". Tar pallen och vill alltid stå inom räckhåll för allt som är framme för middagsbestyren. Gnaga frusen fiskpinne ett antal gånger, gegga med kladdig skärbräda, sno morötter, nästan bränna sig på het stekpanna etcetera. Från att jag har dryga metern arbetsyta, till att allt som har med middan att göra hamnar så långt från små snabba händer som möjligt, alltså att arbetsytan minimeras till ingenting. Lyfter ner tvåring på golvet, utan protester, WOW! Förväntade mig skrik och att mamman direkt skulle ge upp eftersom hon inte orkar med litet skrikande barn.

Litet oskrikande barn vill kissa och tar av sig blöjan. Mamman ber snällt att den här gången kanske det tvååriga bestämda barnet kan kissa i blöjan. Nej, önskan går icket att uppfylla. Av med blöjan, hämta pottan. Mamman hinner fixa en del med maten medan barnet är borta halvminuten. Barnet försöker kissa i pottan som nu står i köket, men kisset vill inte ut. Mamman tänker att det är ganska bra om blöjan kommer på den lilla stjärten. Lilla barnet springer i väg och börjar leka kurragömma under köksbordet, förstår inte alls allvaret som mamman menar. Mamman ger upp och tänker att barnet faktisk gjorde nummer två alldeles nyss, hon lär väl inte kissa i första taget efter det. Dessutom ligger dom stackars gnagda fiskpinnarna i stekpannan och potatisen ska mosas, och morötterna rivas och...

Lilla barnet försöker klä på sig själv, vilket ger en tidsfrist för matlagande mamman och hon får arbeta ifred en stund. En stund senare sitter litet frustrerande barn på köksgolvet och får två ben i samma byxben, mamman rycker in och räddar situationen. Mamman fortsätter med maten och ser barnet en stund senare utan kläder igen. Och mamman frågar sig varför? Varför ta av och ta på och ta av kläderna?? Man måste nog vara två år för att förstå, eller? Nåväl.

Mamman kan fortsätta med maten och tänker på den där blöjan igen, det skulle kanske vara bra om den satt där den borde sitta. För mamman har just kommit på att lilla barnet drack en hel festis ganska nyss. Och mycket riktigt festisen kommer strax därefter ut i föräldlad form på golvet. Barnet behöver tvättas av, samtidigt som matlagandet går in i slutspurten och bordet ska dukas och pappan saknas (är i Åre och har kurs/semester med jobbet...) allt för mycket i vardagskaoset. Tillslut sitter vi vid bordet i alla fall. Och barnen åt mycket av maten och mamman behövde nog bara hoppa upp från stolen en si så där fem sex gånger. Puh!

1 kommentar:

Anonym sa...

Det var nog den roligaste beskrivningen av den grå vardagen jag läst på länge. Fint. Saknar er här borta, fastän sängen är ostörd och ruggigt skön jämfört med våra Hildingvarianter så blir det lite omysigt här, EH i överslafen till trots. Kram stora U.