1. Jobbar i brosans kioskbutik så här under jullovet och packade upp tidningar idag. När jag började titta på träning/livsstils magasinen, som det finns en hel del av, ser jag sex blonda tjejer med bländvita leenden. En tjej för varje tidning. Hipp hipp hurra för den rättvisa bilden av världen, och Sverige i synnerhet! Fördelningen av representationen av de två könen i media är cirka 30/70 (kvinnor/män) och när kvinnor syns i media är dessa ofta lättare klädda än männen är och sällan över 55 år. Det startar en feministisk nyhetssite på nätet nu på fredag. Feministiskt perspektiv ska den heta, det blir intressant att se vad det är.
2. Vid löpbandet igår såg jag Provokatörerna på Svt. Gårdagens program handlade om Maria Sveland och bland annat hennes bok Bitterfittan. Jag kan inte förstå varför det är en stor provokation när hon ifrågasätter kärnfamiljen? Och när dessutom Bitterfittan inte hade det syftet från början, utan skulle beskriva jämställdheten i Sverige. Men varför känner sig människor provocerade av att det skulle finnas alternativ som också fungerar?
3. Såg några minuter av filmen Patrik 1,5 här om kvällen. Då slog det mig att jag i media skulle vilja se reportage/filmer etc där homosexualitet, huvuddukar, åldersskillnader etc inte poängteras, utan tas som något normalt. Det saknar jag och jag blir irriterad när det alltid ska poängteras olikheter. Skam på torra land, skulle man kunna säga, när jag läste Tara idag och ett reportage handlade om en kvinna med huvudduk, alltså hon var muslim, och detta inte beskrevs på nåt sätt i texten. Reportaget handlade om hennes satsning på basketen och bara om detta. Hipp hipp hurra för det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar