Att må bra och att inte må bra

Sista rycket inför påsklovet från skolan. Ska nog inte jobba allt för hårt i morgon. Det blir ordentlig sovmorgon, första på länge, det är jag värd.

Trevlig lunch i personalfikarummet i dag på skolan. Har aldrig tidigare känt mig så hemma med mina arbetskompisar som jag gör på skolan. Jag känner att jag passar in. Inte med ansträngning. Inte med att lådsas. Utan på riktigt. Det ska faktiskt bli riktigt tråkigt att sluta där.

På tal om att sluta. Sista dagen på kvällsjobbet för härliga, braiga, smarta KB. Hon går vidare till chefsjobb i Luleå. Och det är hon så passande för.

Dagens sorg är relationen till min far. Det har gått från att jag känt mig omtyckt, varit hans flicka. Till att han bara är en figur i mitt liv. En figur som bara är. Han känns inte som nånting för mig. Och mitt emellan står min fina mamma som jag behöver så mycket. Jag har så svårt att acceptera situationen, men börjar komma mer och mer till insikt hur lite jag betyder för honom. Jag kan inte ens skriva hur komplicerat och konstigt allt känns. Bara att jag är ledsen.