söndag 7 september 2008
Bloggsnack
Varför bloggar jag? Det kan jag fråga mig själv då och då. Ibland känns det som om det inte finns nåt där, för många ord om mig, är redan skrivna. Men, samtidigt är det kul att ha bloggen som en dagbok, även om den är öppen för alla. Men och med att den är öppen för alla tappar den det där djupet som jag först tänkte mig att den skulle ha. Fast det går inte att skriva det där innersta i en blogg, det är orealistiskt, det var orealistiskt av mig att tänka att jag skulle göra det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Tro mig, den diskussionen har jag i mitt huvud i princip varje gång jag skriver ett inlägg. Skaffade bloggen för att kunna skriva av mig om tankar och funderingar men just nu känns det mer som att jag måste skriva inlägg som folk tycker är intressanta att läsa. Det är rätt ytligt med bloggar egentligen. Man framställer sig som man vill bli uppfattad, medans man kan känna sig helt annorlunda inombords. Oj, vilket långt och negativt inlägg detta blev, men idag känns världen lite ytlig. Hoppas dock att den inte känns ytlig för dig, för det är ingen bra känsla. Sköt om dig hemskt mycket.
Så kloka ord! Alla som bloggar blir verkligen bara det som syns i bloggen. Man missar mycket av vad som gör människan hel. Men alla har sina orsaker till sina bloggar, för mig är det kanske inte riktigt ett passande forum för vad jag egentligen vill ha ut av det. Jag får försöka se det för vad det är och få ur mig mina andra tankar på något annat ställe.
Kram på dig!
Skicka en kommentar