söndag 14 september 2008
Veganernas stad
Kom på en skojig sak. När vi bodde i Umeå så var jag alltid, på allvar, orolig när jag skulle och ut och piska vår ko-matta (alltså en matta av ett koskinn). Jag tänkte alltid på alla agressiva veganhulliganer och var alltid livrädd. Piskade snabbt och så in med den. Hoppades att ingen skulle se. Fjantig eller?!?!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Hahaha, fick hemskt roliga bilder i huvudet av ditt inlägg. Men dom är farliga dom där veganhulliganerna, även fast det flesta är väldigt snälla och normala. Men det finns ju alltid undantag! Jag satt och tänkte på ordet 'enslighet' som du har med i texten på din profil. Det är ett himlarns fint ord tycker jag, men jag kan inte riktigt påstå att jag förstår mig på det. Vad betyder enslighet, egentligen?
För mig betyder 'enslighet' att sitta på en fjälltopp och se ut över ett fjällandskap. Eller att gå i en skog och plocka bär utan att träffa någon annan människa. Eller att sitta i en stuga någonstans, ensligt belägen, och inte ha tillgång till allt som man har hemma. Eller åka till en sjö och göra upp en eld och bara sitta och titta ut över sjön och njuta.
Det gillar jag! Gillar du?
Oj, det lät ju hemskt mysigt. Om det är förklaringen till enslighet så gillar jag ordet väldigt väldigt mycket. Jag klarar dock inte av enslighet för långa stunder, men det är samtidigt något jag behöver för att fungera. Enslighet och ensamtid är nog lite av samma ord för mig. Sitta på en strand på kvällen och läsa en bok, gå ut i skogen med en picknickfilt och lägga sig och lyssna på musik och massa andra trevliga saker..
Skicka en kommentar