Pastakärlek

Har blivit förälskad. Har hittat den perfekta picknickmaten till den grillade kycklingen. Risoni. Som du hittar på pastahyllan. Ett litet blått paket. Serveras kallt. Här har ni receptet.

Risoni (4 pers)

300 g Risoni

2-3 msk pesto

Fetaost

Körsbärstomater

Rödlök

(Kanske lite ruccola också)

Koka Risonin och spola av den med kallt vatten, blanda i pesto, smulad fetaost, klyftade körsbärstomater och halvmånerödlök.

Ett "trettio-år" för 78:orna

30-årsfest hos R i hembyn. Kul! Framför allt kul att se lite folk som jag inte sett på ett tag. Höra vad det blev av dom och så. Nya bekantskaper är också skoj. Upptäcka nya människor.

Spelade bland annat brännboll, vilket gav flashbacks till grundskollivet. Det blir allvar, det går inte att spela halvhjärtat för mig, det är på rikt.

Och lill-dottra skötte sig utmärkt, sov nästan hela tiden och i vakenperioderna var det lugnt och tittande. Lite synd är det att alla dessa människor, och jag, ska fylla trettio just detta år, när jag har den lilla tjejen att ta hand om också.

Tankar

Måste komma ihåg att jag har mycket att vara tacksam för. Fast det ofta känns som om jag står och stampar på ett enda ställe. Stamp. Stamp. Stamp. Jag vill gå vidare. Men allt känns väldigt diffust. Väldigt ouppnåeligt. Liksom låst. Vet alla vem dom är? Är det bara jag som känner mig osäker på det? Hittar så många vägar inom mig och så många tankar. Har andra lika mycket velande i sig? Det går i och för sig aldrig att veta, det går inte att jämföra. Men det känns som om det är viktigt att prata om. Viktiga saker som det aldrig pratas om. Det känns inte heller som om jag har tid att prata om det. Alltid är det något/någon som kräver sin uppmärksamhet. Jag har sagt det förr och jag säger det igen. Man har bara ett liv. Och just nu känns det inte som om det är Mitt Liv Jag Lever.

Bildinspiration

Jag hittade en inspirationsrik sida på nätet. Kul att se hur "vanliga" människor har inrett hemma. Kollade barnrumsavdelningen och där fanns en del idéer. Men As rum är bara 7 kvm stort, så det gäller att tänka praktisk vid fix där. Speciellt när ungar tenderar att ha sjuttioelvatusen småprylar. Förvaring är viktigt.

Bild från Styleroom.

Ny möbel

Igår fick satt jag och L tyg på vår Blocket-kökssoffa som vi köpte för ett tag sen. Vi har haft den på altan, men nu har den fått flytta in i vardagsrummet. Jag har alltid velat ha en kökssoffa, helst då i köket, men i vårt lilla kök går ingen tupplurssoffa in tyvärr.

Nu kan det bli stormiddagar, vi rymmer många vid vårt fått-av-grannarna-matsalsbord/stolar.

Oväntat upphittande

Var upp på Degerberget idag. Hittade gummihandskar och öppnade och använda förpackningar av kanyler. Nån som suttit och drogat där uppe med andra ord. Kändes konstigt och skrämmande. Pratade med en kompis här om dagen om vad som kanske kan förändras tills våra barn vuxit upp. Tanken slog oss att droger, andra än alkohol, kan vara mer allmänt förekommande, kanske till och med det som endast används. Kanske något man inte höjer ögonbrynet över ens.

Alkohol kan man tycka att det är väl lika illa, det är bara för att det har varit ok att använda så länge som det är just ok att använda. Men andra droger i olika former har oftast ett snabbare beroendeförlopp och därför tycker jag att det känns mer skrämmande om användningen skulle öka. Och så förknippar jag det med utslagna människor, även om det finns andra också som använder det, och därför känns det hemskare om samhället är på väg åt det hållet.

Hur som hellst så slutade vår tur med ett riktigt ösregn. Vi åkte hem och gjorde en brasa. I juni...

Nu vänder ljuset

Broder är hemma i Sverige nu. Tre år sen han kom till Sverige. Kändes som om det var igår vi träffades. Han hade inte förändras nåt sen sist (i fjol, när vi var till honom). Blir så sugen på att ta en resa till Thailand i vinter (jag tjatar om det, men det är nåt jag verkligen vill).

Midsommar med vänner, tipsrunda, mat, lekande barn, mat, inte superväder, myggor och sa jag mat?

Nu: ett glas rött och en inredningstidning.

Sommarkväll

Pizzakväll hos L. Prat om livet; utveckling, flytta-inte flytta, grundstenar, otrohet m.m. Viktigt stuff med andra ord. Att livet ska vara så komplicerat mentalt. Ibland skulle det vara skönt att inte vara en funderare, leva lite närmare nuet och händelserna. Alternativt vara nöjd med att jag är den jag är. Jag har bara ett liv.

Rabatten är väck

Vi började för två år sen att fixa med rabatten vid gången in till vår entré. Och det har gjort att den har sett för bedrövlig ut. Nu i sommar tar vi tag i den rejält och i dagarna har vi grävt ur hela. Det ska bli grus och plattor istället. Vi ska göra en uteplats vid bron och grusytan ska mest vara fin med krukor och annat pjoxs. Det blir ett insynsskydd också, mot uppfarten.

På bilden ser ni också mina pallkragar, inte helt lyckat projekt, men jag kan i alla fall plocka lite sallad när jag känner för det.

Här är insynsskyddsidén vi har. Tunna spjälor. Inte lika många insynsskydd som på bilden dock.

Bild från Viivilla.

Dålig film

SATCfilmen var usel. Jag tycker att serien har varit helt ok underhållning, feel-good-serie. Intressant att följa personerna. Men filmen var bara intressant att se för att se vad som hände med dom. Men det fanns ingen känsla, och den kändes bara ytlig. Tvåa i betyg, bara för att det var intressant att se vad som hände efter serien. Dessutom så slog filmen verkligen inte ett slag för jämlikhet... Alla feminister som dött vände sig nog i graven.

Den är här!!

Här kan man se nya SATC-filmen. Dålig kvalla men vad gör det??!

Kompisar är suveränt

Fullt upp i helgen. En jättebra helg. Lördagen blev 12 timmar Luleå. Träff med vännerna J och L på stan och middag hos dom i Gammelstad senare på em. Och jag kan konstatera att jag aldrig nöjer mig med vad jag har. Så känns det. Och det behöver inte innebära att jag vill ha mer, utan mest är det att jag vill ha annorlunda. Vännerna har så fin gård, inte för stor inte för liten, med en manshög häck precis runt om, ingen insyn. Supertrevligt. Vår gård känns bara ful. Och jag har inte lust att lägga ner tid och pengar på den. Mentalt är jag på väg.

Idag blev det Eliasgrottan/Larssonsberget med samma vänner och L. Med efterföljande middag hos andra vänner.

Jag och U diskuterade i fredags en del om semesterplaner. Vad vill vi ha ut av denna sommars semester. Socialisering med kompisar kan man sammanfatta det hela. Så helgen blev en riktig rivstart.

Till helgen blir det, om vädret tillåter, midsommarfirande i Lycksele med JO och K med ungar. Känns riktigt skoj.

Avsågade ben

Det var tydligen synd att vi läste "Barbapapas teater" i kväll, jag och A. Hon sa när vi lagt undan boken: "Det var synd att jag valde den boken, nu kommer jag att drömma om den. Fast jag vet ju att det inte är verklighet." I boken klär Barbaflink och Barbaskön ut sig till en drake som tänker ta en Barbafin-prinsessan. Och det var tydligen läskigt.

Mer läskigt i dag hade tydligen besöket hos kompis L som jobbar på ortopeden varit. Där hade fadern och L berättat om vad L gör på sitt jobb. Om avsågade ben och annat som ger mardrömmar hos en fyraåring. Smart, verkligen smart.

Härligheter

Nu har jag kört fruktsallad cirka varannan kväll sen nån gång i februari. Jag! Som i princip aldrig äter frukt. Men när man skär ner det i små bitar och blandar ihop, då är det gott. Varje kväll längtar jag efter en härlig fruktis. Konstigt är det dessutom att man ställer om sockersuget, som jag kan ha massor av. Nu är det frukt jag längtar efter, mycket mera än fika och glass och annat slisk som jag gjorde före fruktsalladsperioden. Många kvällar blir det bara fruktsallad, inga smörgåsar. En kopp te måste jag dock alltid ha.

Avskedslunch

Jag hatar (verkligen!) att ta avsked av människor. Igår var det lunch med gamla kollegorna från skolan. Det var så trevligt och det känns så trist också att det är slut. Även om jobbet i sig krävde alldelens för mycket av mig för att vara nyttigt så gillade jag verkligen skolan som arbetsplats. Det känns i alla fall bra att kunna fortsätta att motionera med några av dom, för till hösten ska jag fortsätta att spela innebandy med dom. Och i sommar blir det förmodligen lite volleyboll och andra roliga aktiviteter. Så det är bra, behöver inte ta avsked av alla. Men min rumskompis M lär jag ju inte träffa allt för ofta. Hon bor i Boden och jag och är verkligen usel på att hålla kontakten med människor, även om jag gillar dom jättemycket.

Det växer

Det är härligt att gå och kika till odlingarna. Ta sig ett salladsblad eller ett strå gräslök. Det mesta verkar komma upp. Majsen däremot mår inte bra. Den behöver nog ett växthus. Om vi flyttar och det känns mer som ett permanent boende, då vill jag ha ett växthus.

Fyra år på riktigt

I dag är rätta dagen för vår fyraårings födelsedag. Hon fick sitta på guldstol på dagis och vi hade med oss glass och strössel. Hon hade ny klänning och var nyklippt (jag skulle klippa henne i fredags, och önskemålen om längden på håret blev bara kortare och kortare, så nu har hon page, SÅÅÅ söt!).

Skojade med henne i dag och sa att lilla U var min lillasyster, då blev hon nästan sur och sa att det bara var hennes. Och här om dagen låtsasboxade jag mot lilla U och då blev A också sur och puttade undan mina händer. Jag tror hon gillar sin lillasyster.

Jag älskar dom båda, min blötnos och sötnos.

Grusigt

I sommar ska vi inte göra så mycket renoveringar på huset. Lite trädgårdsfix blir det dock mest troligt. Vi har buskar vid entrén och dessa ska bort. Dom ska ersättas av grus och stenplattor. Som den här bilden visar ungefär. Jag tycker det var snyggt.

Det är oftast snyggt när det blandas stenplattor och grus, som till exempel på denna bild.

Det här tyckte jag såg nästan lite hemskt ut fast kul också. Tror min lite mesiga dotter skulle tycka att det var lite läskigt.

Bilder från Flisby AB.

Vi har en fyraåring

Fyraårskalas igår. Sex barn med fem syskon inbjudna, alltså elva stycken med föräldrar. Vi känner mest bara småtjejer. Av dessa elva var en enda en pojke. Alla våra kompisar föder bara tjejer. As killkompis E kunde inte komma, han hade jämnat ut det lite i alla fall.


Drake att flyga med var en av presenterna. Det är nån sorts frihetskänsla över att flyga drake, jag gillade det när jag var liten. Och jag gillar det nu.

Betygsättning

Två elever har klagat på betyget jag gett dom. Båda har fått IG av mig och jag förstod när jag satte betyget på just dom två att det skulle bli frågor kring det. Mentorn till en av dom ringde idag och frågade kring betyget. Hon var ganska ifrågasättade varför jag gett dom IG. Jag förklarade. Och i slutet av samtalet så sa hon att det går fortfarande att ändra betyget, sista dagen idag. Ändra? Så om en elev står på sig om betyget så går man in och ändrar? Jag tycker dom bara är värd IG så det ändrar jag inte. Jag pratade med rektorn om saken och hon tyckte att vill dom ha nåt annat får dom komma tillbaka i höst och tentera upp betyget. Skönt att ha rektorns ord bakom mina.