Nu kan jag gå vidare

Nu känner jag för att blogga igen. Torsdagen blev kaotisk i huvudet. En innebandykompis och före detta kollega från skolan fick hjärtstillestånd på träningen och jag fann mig själv ringa 112. Igår vaknade han upp och verkar ha klarat sig. Och det är en sån lättnad! Händelsen har fått mig (och jag tror alla som var med om den) att tänka till. En riktig tankeställare. Tankarna har varit hos honom, hans familj, min lilla familj, livet och så vidare. Men nu kan jag gå vidare, när jag vet att han kommer att bli mycket bättre.

Jag och småtjejerna har varit på Annelundsgården i eftermiddag. Där är det aktiviteter för småttingar på måndagar. Kyrkligt, men inte så farligt mycket. Jag kan leva med det. Några sånger om gud och jesus, lite prat om dopet idag men annars mest lek, pyssel och fika. Nästan alla barn kommer från As dagis så hon känner ju dom, så det blir ingen inkubationstid, utan pang-på-lek istället. Mest tjejer där idag, sju stora och fyra små och bara en stor kille och två små.