Sista dagen

Idag var sista dagen på min veckolånga praktik. Samma ställe, tredje praktiken. Känner barnen rätt väl nu. Har lagt ut många hintar om att jag verkligen vill jobba där.

"Ring mig om ni behöver vikarie!"
"Gå i pension, tanter!"
"Vem ska jag flirta med för att få jobb?"

Det kanske inte var så mycket hintar, utan mer uttalat att jag verkligen vill.

Vissa elever vill jag bara ta i min famn och hjälpa framåt. Det finns så mycket potential i många barn. Men många får inte möjlighet och stöd hemifrån att nå högt.

Bra dagar

I kontrast till vad som jag verkar meddela här på bloggen är att det finns många fina, harmoniska och bra dagar med mina ungar. Som i lördags till exempel. En sån dag trots att vi tog en sväng in till stan. Hamburgerrestaurangbesöket gick hur fint som helst, glada och ätandes barn. Harmoni. Kulturens hus-besöket också; klanderfritt. Till och med den-stora-kläd-kedjan-besöket gick helt utan manke-mange (det var sockar till stortjejen som skulle inhandlas, så det fanns ett visst intresse av vad som skulle handlas). Nöjda och glada barn. Och en mamma.

Nytt och gammalt

Två skrikande, gråtande barn vid 16.30 idag. Samtidigt som jag försöker rodda ihop en närigsrik och god middag som alla kommer att äta av. Nej, det är inte alltid man är någon pedagog gentemot sina barn. Suck. Efter tankeställaren förra veckan så borde jag försöka organisera vardagen på något annat sätt. Men direkt är gamla hjulspår tillbaka.

En förbättring dock är genomförd. Vi har köpt en till bil! Jag tror att det kommer att underlätta eftermiddagarna när trötta barn och trött mamma ska hem.

Lite kreativitet

Jag kom på att det går att skanna in teckningar och förstärka linjer och färglägga i Photoshop. Provade och fick ett helt ok resultat.

Svensk matematik

Den svenska matematikundervisningen borde kunna förbättras. Jag tänker mig att det måste gå att plocka från läroplaner och strategier runt om i världen för att nå bättre resultat. Sverige borde kunna plocka russinen från kakan så att säga. Eller är det lärarutbildningen som har för dålig klass? Jag tycker att jag får en bra utbildning inom mitt ämne matematik (och jag är en väldigt kritisk människa, så det är faktiskt bra), men det kanske ser annorlunda ut på andra skolor? Vi har en underbar lärare som huvudlärare. Tyvärr har hon släppt iväg oss till andra under den nuvarande kursen. Lärare som inte alls är lika inspierande och bra pedagoger.

Osten ska också må bra

Jag skäms nästan att säga det. Men jag har varit på ett Tupperware-party ikväll... Det är pinsamt tycker jag. Jag skäms när jag sitter där och lyssnar. Ha ha ha! Men det vankas ju alltid gott fika. Och jag hade ju INTE tänkt köpa nåt. Bara lyssna och fika.



Men.
Ostkupan blev min. Trots att jag INTE tänkte köpa nåt. Men vi BEHÖVDE ju verkligen en ostkupa.
Så.
Nu har vi en.

Höstlovsjobb

Tre dagar som fritidspedagog. Är så trött ikväll att ögonlocken snart trillar ner, och klockan är bara sju... Händelserika dagar. Jobbiga dagar. Intressanta dagar. Fritids är dock inget jag vill jobba på. Just nu gör jag det bara för att visa att jag är intresserad av att jobba. Den dagen det finns ett lärarjobb ledigt kan dom få tänka på mig.

Ett paket roligt

Då och då under dagen kommer en pirrande känsla i magen, känslan av att det finns nåt spännande som väntar på en. Det tar några sekunder, så kommer jag på: Min nya bok. Som ett paket roligt som ligger och väntar på mig. Min mamma sa alltid när vi var små: att "det kommer inget paket roligt till er, ni måste skapa det roliga själva". Men en bok är ju faktiskt ett paket roligt! Ha! 30 år senare; In your face, morsan!

Har köpt Methland. En dokumentär bok om drogen meth som tar över hela småstäder i Usa. Läser engelska versionen, för jag tror inte det finns nån svensk översättning.

Det där som morsan sa, jag förstod nog inte riktigt det då när jag var liten. Men nu, med egna barn så förstår jag det och brukar dessutom använda det mot mina egna barn. Dom förstår säkert inte heller! Ha ha ha!

Ingen bebis i min mage

Jag har bara precis lyft blicken från snoriga bebisnäsor, släppt händerna från vagnen som alltid rullat framför mig och slipper vakennätterna som tar död på en. Då har sambon mött en Bebis. En BEBIS. En tremånaders mjuk och varm och jollrig BEBIS. Och det var "OOoo så mysig!", "Bebisar är ju sååå fina!" och alla superlativ man kan komma på. Men det ska inte in nån bebis som rumsterar om i min mage både bokstavligt och bildligt. Njet. Nope. Stop och belägg. Jag har befolkat världen nog.

Robyn

Pluggar. Lyssnar på Robyn. Vår nästa Madonna. Hon har förmågan att "re-invent" sig själv och vågar vara ful, testa nytt. Inte tråkig och förutsägbar. Gör sjuhelsikes bra musik. Stannar inte kvar på grund av plutande mun och stora bröst. Uppfattas som om hon har en väl fungerande hjärna.

Jag kommer ihåg när hon startade sin karriär. Hur bespottad hon var från media. Revansch!

Det är FÖRFÄRLIGT härligt...

Det är svårt att undgå att märka att vi har en sexåring och en 2,5 åring i huset. Två frigörelse-jag-vill/vill inte-barn här i huset... Vissa dagar är det spännande dagar kan man lugnt säga. Speciellt på morgonen, i morgonstressen och strax innan middag efter skola/dagis. Tur dom inte blir arga på varandra (ta i trä) utan det mesta faller ut på mig. Dumma, dumma, DUMMA mamman. Sexåringen ska flytta hemifrån var och varannnan dag, och en gång har hon till och med hatat mig! Tvååringen måste, måste, MÅSTE få stänga dörren själv (även om jag redan stängt den), måste få ta på sig skorna själv ("håll INTE, mamma!"), måste få klättra i spjälsängen själv (även om jag redan lyft i henne, det är bara att lyfta ur igen). Jag lär mig iallafall att ta djuuuuupa andetag.

Det är väl bra med frigörelse och hitta-sig-själv, men ibland önskar jag mig liiiite minder av den varan. Tack. Men det kommer väl gissar jag. Det kommer att åter bli harmoni. Jag vet ju det.

Litet län

När vi besökte Ikea igår såg jag familjen som köpte vår husvagn. Och på parkeringen stod den, vår gamla husvagn. Jag som verkligen tänkte när dom köpte husvagnen och den rullade ner för gatan, bort från oss, att den får vi nog aldrig se igen. Men det fick vi. Det är kanske som en klok person uttryckte det här om dagen: Vi möter alla människor två gånger i livet. (och då menar jag inte husvagnen, utan familjen som köpte den).

Lite mer förbättringar

Vi har äntligen införskaffat en ny bäddmadrass. Ut med dom tio år gamla madrasserna vi köpte med studentbudget. In med bäst-i-test (Jysk!). Och oj, oj, oj, vad vi sover gott. Och vad jag drömmer! Långa, spännande drömmar. Helmysko! Första kvällen vi la oss i sängen sa båda jag och sambon unisont "Men, det känns ju ingen skillnad mot för våra gamla". Vi hade fel. På morgonen vaknade vi mycket mer utvilade och mjuka i kropparna.

Idag har vi varit till Ikea. Det var länge sen jag var där sist. Dagens inköp blev en till garderob till sovrummet, några krokar, en toalettpappershållare och kläng-rep till ungarna.

Jag och sambon har till mångt och mycket ett väldigt traditionellt förhållande (speciellt fördelning av sysslor hemma). Men när det kommer till shopping, gå i affärer och sånt. Där är det totalt tvärt om. Jag tycker inte det är kul. Han får gärna åka till Ikea utan mig. Och ska vi kolla kläder på stan blir jag less på två röda.

Nu gó natt! Sista praktikveckan startar i morgon.

Förvånande

Det är intressant att kolla på statistiken över bloggen här på blogger.com. Sista dagen har jag haft 10 sidvisningar gjorda från Sydafrika och 16 sidvisningar gjorda i Förenade arabemiraten. What?! Vad har jag skrivit som gjort att nån därifrån kollar in bloggen? Mystiskt.

Framtiden

Jag vet att man alltid har tyckt att nutiden är värre än vad det var förr. Är det så? Just nu känns det som om jag lever i framtiden. Vissa saker får mig att känna så. Som oljekatastrof under flera månader i Atlanten. Eller den brustna dammen i Ungern, där människor går omkring med andningsskydd och där vi förmodligen inte anat konsekvenserna ännu. Eller som Haiti som totalförstördes av jordbävningar, och där människor idag lever i missär. Eller som det mer närstående problemet av droganvändandet som ökar, speciellt bland unga. Och det här är bara problem som uppmärksammats stort i media. Sen finns det ju ständiga katastrofer som vi knappt reagerar på längre.

Det kanske inte är framtiden. Framtiden är redan här.

101010

Alltid när det kommer till sånna här speciella datum-dagar tänker jag att jag borde ha gjort något speciellt, typ förlovat eller gift mig. Men det gör jag aldrig. Och eftersom jag har intentionen att vara sambo hela livet lär dessa dagar gå obemärkta förbi.

Sååå onödigt

Hittade en fin prisvärd bäddsoffa på Blocket. Som i slutändan inte alls blev särskilt billig. Åkte för att låna föräldrarnas släp. Släpet blir inte riktigt fastsatt och lossnar och kör in i stötfångaren. Fult, fult märke. Vi sätter fast släpet och kör vidare. Kör några hundra meter och upptäcker att gallret längst bak på släpet lossnat och släpas efter släpet. Alla fästen på gallret är antingen förvridna eller har gått av. Det är ju bara materiella saker och en del pengar som ryker. Men det är så surt. Nu har vi iallafall en bäddsoffa. Även om den förmodligen alltid kommer att vara förknippad med missödena.

Förbättringar

I helgen har den nya garageporten kommit på plats. Fin. Huset fick ett mycket modernare utseende. Plus att vi sålde iväg husvagnen, så nu blockerar den inte intrycket av framsidan. Två förbättringar på några få dagar. Nu väntar vi på rörmockaren som ska koppla in våra element igen. Och golv har vi beställt till köket. Plus att vi söker intensivt på Blocket efter ugn och spishäll. Det kanske blir ett kök så småningom. Så slipper vårt vardagsrum se ut som hej-kom-och-hjälp-mig. Ja, du vet, stökigt och fult som det gör nu.

Husets förvandling

Nya rummet är nästan klart, lite lister och ett element ska på plats, sen är det klart. Ska bli skönt. Fast därefter har vi ju köket och nedtagning av vägg som står på tur... Nåväl. Den öppna dörren går in i det som ska bli förlängningen av köket. Den stängda dörren in till förrådet och garaget.

Nu har vi bestämt oss för vilket golv vi ska sätta in i köket. Det blir ett linoleumgolv. Miljövänligt och bra i ett kök. Jag gjorde en skiss över hur vi tänkte oss lägga det. Så här blir det: Men mitt första förslag såg ut så här, men det föll inte i god jord hos sambon. Och i slutändan brukar det bli mer som han vill eftersom jag tror att det är viktigare för honom. Plus att han gör nästan allt i renoveringsväg här hemma och då tycker jag att han kan få bestämma mer.

Min lilla konstnärinna

Som dom flesta föräldrar måste jag skryta om mina barn. Sexåringen har tjatat om att få en av målningsdukarna (46x55 cm) som jag köpt för länge sen. Jag har tvekat, för jag tänkte att det inte skulle bli nåt av det, om hon målade på en. Men så kom jag på att hon får först göra en skiss på ett papper av vad hon tänker sig måla. Sen får hon skissa upp det på duken. Plus att jag berättade om färgerna och hur man använder dom. Och resultatet blev fantastiskt! Jag är verkligt imponerad."I drömmarnas trädgård"