Dagens media

Å herre gud! Jag hittade Linda Rosings blogg. Jag har inte haft så höga tankar om kvinnan tidigare, men nu är dom inte bättre, tankarna alltså. Det är verkligen synd att det går att göra en karriär på det sätt som hon gjort. Vara med i en dokusåpa tillsammans med sina två bollar till bröst, vara med några killar där inne (hon förlovade sig väl i alla fall inte där inne hoppas jag?!), komma ut och ja, vad har hon gjort som har varit värt att uppmärksamma? Sångkarriären? Förhållandet med Fadde? Plastikoperationer? Längtan efter en karriär, åter igen tillsammans med sina bollar till bröst? Ja, vad är det egentligen hon gör? Tydligen är hon bloggare just nu. Även om bloggen bara är crap. Här hittar ni detta mästerverk!

Detta är egentligen en känga till svensk media som upplåter tidning-, tv- och radioplats till nåt så oväsentligt. Rosing rider väl bara på vågen och är väl en produkt av dagens Sverige. Hon är som en bilolycka, jag tycker det är hemskt att stirra, men kan inte låta bli.

Ropa inte hej

Jag ska nog inte ropa hej för fort. Lilla U sover oroligt och skriker till då och då. Undras hur natten blir?

Gick för att titta till dom två tjejerna och inser hur stor skatt jag har här i huset. Två stora guldklumpar. Världens bästa skatter.

Somna-själv-metod

Vi har gått från att ha gungat vår lilldotter till sömn, till att köra femminutersmetoden. Tredje kvällen nu. Kväll 1: skrik i 30 minuter. Kväll 2: skrik i 10 minuter. Kväll 3 (ikväll): lugnare skrik i ca 4 minuter. Fungerar ju fin-fint! Kanske hårt att köra med när hon bara är fem månader, jag hade nog inte satt igång det själv. Men det var bra att U tog tag i det. Nätterna kanske blir lite bättre också. Den senaste veckan har det varit uppvaknande i princip var 1,5 timme, oftast med lite ätning för att somna om. Nu kanske hon kan tro sig själv att somna om. För det tär ju lite på mig att vakna så ofta. Nu känner jag att mina ögon blöder, trots att klockan inte ens är nio...

Lugna tjejen

Stordottern ville prova på körsång. Och så blev det. Ett av barnen (den enda killen i gruppen) var över allt, hela tiden. Det är så svårt hur man ska hantera ett barn med den aktivitetsnivån. Uppmärksammas han förstärks kanske hans beteende. Och tar man inte notis om honom mer än nån annan kanske han blir än mer livlig för att få uppmärksamhet. När jag själv har en dotter som är allt annat än livlig så märks det verkligen hur mycket plats ett aktivt barn tar i en grupp. Jag vill peppa henne att också synas, men samtidigt så vill jag att hon ska få vara som hon är. Men hennes sätt är faktiskt förloraren i längden, tyvärr. Jag får hoppas att hon kommer att göra vinster på annat sätt.

Rykande soppor

Hösten är ju här. Jag blir alltid sugen på soppor och grytor den här årstiden. Hittade tomat- och paprikasoppa i Icas Buffé och gulaschgryta i Coops Mersmak. Det får nog bli en av dessa till middag idag. Det eviga middagsbekymret... Många tycker att det är jobbigt med middagsmaten. Den ska varieras, inte ta för lång tid, gillas av många etc. Jag tror att man ska tex på sin arbetsplats gå samman och be alla plocka fram tio recept som är bra, enkla och går relativt fort att göra och göra en kokbok av dessa. Det skulle underlätta vardagen.

Veganernas stad

Kom på en skojig sak. När vi bodde i Umeå så var jag alltid, på allvar, orolig när jag skulle och ut och piska vår ko-matta (alltså en matta av ett koskinn). Jag tänkte alltid på alla agressiva veganhulliganer och var alltid livrädd. Piskade snabbt och så in med den. Hoppades att ingen skulle se. Fjantig eller?!?!

Blogg - Inte blogg: 1-0

Jag har tagit mina bloggläsare på orden! Nåt riktigt bra som kommer av att skriva blogg, trots mina tvivel om att fortsätta med denna offentliga dagbok! Jag försöker förändra mina samtalsämnen med vänner där jag märker att det inte riktigt blir hur jag har tänkt mig. Fördjupa. Föra samtalet på ett annat sätt. Och jag har redan satt igång med det här om dagen. Så; tack bloggvänner!

Kroppen rör på sig

Idag var det premiär för mig och lilla U att gå på Korpen tillsammans. Helmysigt! Och helmysigt med alla andra mammor (det var bara mammor) och deras söta, söta bebisar. Så, nu när jag kommit igång så får det lov att bli innebandy ikväll med skolkollegorna. Om bara bebismatning innan fungerar.

Varför?

Vad är det med dom här mössorna?! Visst är dom fina och gulliga och ganska könsneutrala. Men ändå, varför ska ALLA ungar ha dom. Hade tänkt köpa en åt A, men nu är jag anti. Nu får hon ha sin fula, röda, noppiga, toppeluva. Bara för att jag inte kan med modehysterin när det gäller barn. Jag (och A också för den delen) gillar att klä A med moderna barnkläder, men tycker samtidigt att nån hejd får det vara på det. Många barn går verkligen omkring i märkesgrejer jämt.

Det låter klyschigt, men ungen är ju faktiskt fin i vad hon än tar på sig.

Ps. Jag har inget emot Villervalla. Dom kör ett bra koncept.

Bild från Villervalla.

Torsdagsstress

Nu har jag anmält mig till mamma-barn-gympa (varför det nu inte heter föräder-barn-gympa?!) på torsdagar. Och så blir det förhoppningsvis innebandy också på torsdagar med skolgänget. Sen är det innebandy på dan på torsdagar med andra jobbet, men det blir nog till att skippa det. Synd att all rolig träning hamnat på samma dag. Jag känner, bokstavligen, hur kroppen förfaller, så det är verkligen dags att komma igång med motionen.

Jämnställdhet?

I många kvinnliga relationer blir det bara fasaden av hur man förväntas att vara som stannar kvar. Jag blir trött på att bara prata om den där fasaden, den som man lådsas inte finns där, men som gör det ändå. Tragiskt nog är det ofta en könsuppdelning när det är fest eller nåt sånt. Och så hamnar jag där bland alla tjejer som pratar om saker utan djup, intresse eller dynamik. Det får aldrig, aldrig uppstå polymik, det är helt förbjudet. Det nickas alltid i samförstånd. Farligt att tycka olika, och att släppa på den här "normala fasaden". Och vad gör man med vänskap när den egentligen mest känns ytlig?

Bloggsnack

Varför bloggar jag? Det kan jag fråga mig själv då och då. Ibland känns det som om det inte finns nåt där, för många ord om mig, är redan skrivna. Men, samtidigt är det kul att ha bloggen som en dagbok, även om den är öppen för alla. Men och med att den är öppen för alla tappar den det där djupet som jag först tänkte mig att den skulle ha. Fast det går inte att skriva det där innersta i en blogg, det är orealistiskt, det var orealistiskt av mig att tänka att jag skulle göra det.

Använda äpplen

Det blev en halv burk äppelmos av äpplena. Så blev det mannagrynsgröt till middag, men mitt hemmagjorda mos uppskattades inte av stordottern. Så är det oftast, köpesmat passar bättre i små gommar. I alla fall i hennes lilla mun.

Små steg framåt

Det känns som om bollen är lite i rullning. Har börjat att se över möjligheterna för vidare forskning inom medie och kommunikationsvetenskap. Oj, vad kul det skulle vara. Tänk om det inte är så svårt att få en doktorandtjänst?

Stickit värre

04:37. Då vaknade lilla stumpen i morse. Jag känner det nu. Att det var 04:37. Redan klockan 21:00 var jag stickig i ögonen och geggig i huvudet. Nu är klockan nästan 22:00 och jag tycker det är sent. Småbarnsföräldrar har roliga liv. Vi har roliga liv. Vi haaar det.

Skörd

Första året som vårt äppelträd har gett skörd. Vi planterade det 2005 när vi flyttade in och nu var det alltså redo för lite äpplen. För grannarna tog det också tre år innan dom fick några äpplen på sitt äppelträd.
Kanske det blir en burk äppelmos av dessa?

En annan värld

Har ju glömt att recensera "Flickan under gatan. Bra, absolut inte exeptionellt bra, men läsvärd. Jag tycker att Roslund/Hellström har varit bättre i tidigare böcker. Jag blir lite less på egocentriska rollkaraktärer, och det kände jag i den här boken att jag har blivit.

Efter "Flickan..." läste jag "Mig äger ingen". Väldigt lik "Svinalängorna" i temat. Bra skriven, men jag kan fundera varför författaren väljer att berätta sin historia. Den känns väl utlämnande på nåt sätt. Men boken är läsvärd. Och jag grät i slutet, det gillar jag. Dessa två böcker är inte direkt upplyftande, så det kan vara bra muntra upp sig själv efter läsningen. Därför har jag valt att läsa en självutvecklande bok nu, och det är...

..."Lyckan, kärleken och meningen med livet". Såg ett avsnitt av Oprah där hela showen hyllade författaren Elisabeth Gilbert och hennes bok. Blev sugen på att läsa den på grund av detta, mycket för att se vad Oprah gillar för böcker, vad hon rekomenderar. Har läst 100 sidor nu och än är jag inte imponerad, jag hoppas den tar sig, annars orkar jag nog inte läsa färdigt den.

Fiskeri

Gjorde nåt nytt i matväg i lördags när vi hade en liten kompismiddag hemma. Jag gjorde en halv lax i ugn. Stack in en ugnstermometer i den, kryddade och så var det klart på ca 10 minuter. Sen hade jag massor av lax, räckte till flera mål. Så idag använde jag en del av det till en lax-pasta-sallad. Blev superbra. Blandade: Lax, pasta, avocado, körsbärstomater och lite olivolja, plus lite cream fraishe. Det blev krämigt och gott. Rekomenderas.
I helgen i Renviken blev det kokt Storavanaborre och färsk mandelpotatis, det var mumsigt också.
Även om fisk inte står så ofta på min meny på grund av miljöskäl så måste jag äta ibland bara för att jag älskar fisk. Dock har torsk blivet ett no-no, samma med rödspätta som jag tillagade ibland förr.

Sjukdag

Phu. Hemmadag med två halvsjuka ungar. Förmiddagen var gnällig. Sen blev det bättre och nu är den stora helt ok, dagis i morgon. Phu. Då blir det att kolla upp mer kring utbildningar/mkv d-kursen/forskning. Framtiden är oviss.

Extra lång helg

Efter några dagar i finaste Renviken i Arvidsjaur blir jag bara mer sugen på att skaffa stuga på en tomt där i närheten. Var och tittade åter igen på Sveaskogstomterna på Bergudden. Men det känns åter igen som orealistiskt att börja bygga nåt. Men atmosfären, utsikten, känslan är speciell där.

Har ställt upp tre kriterium för barnsamvaro (ogillar ordet uppfostran, där av 'samvaro'):
1. Kärlek - överskuggar allt.
2. Tålamod - för din egen skull.
3. Hållfasthet (kom inte på nåt bättre ord, men jag menar att det är lättare för barnet att veta vad jag vill om jag håller fast vid vad jag tycker) - för att det ska gå smidigt i din samvaro med barnet.
Med det här i åtanke klarar du det mesta. För mig är det bra att komma ihåg dessa tre när jag och A kanske inte alltid flyter fin-fint i vår samvaro.