Varm liten fot

Arbetskompisen var här med sin ettåring idag. Oj, det satte ju in ett sug efter den där bebisen som ligger och gottar sig i magen... Satt i går kväll och kollade på filmsnuttar med lillstuffe. Oj, igen, vad kär jag blev i henne. Och det bästa är ju att hon finns hos oss hela tiden. Från första dagen hon existerade. Och i går kväll fick jag gå och lägga mig med henne i storsängen. En liten fot smög sig in under mitt täcke. En smek på hennes kind. Hmmmm, härligt.

Nu lektion.

Vikariesvängen

Nu fungerar bärbara datorn hemma. Jag har även burit upp stationära datorn från källaren. Det är verkligen bra med en stationär. Trevligare än bärbar. Men... inget internet hemma. Det är lite frusterande. Räkningar ska betalas, mail ska skickas, kolla upp en adress, läsa bloggar etc. Allt går på sparlåga. A har dessutom varit sjuk i en vecka, så inte ens att sitta på nätet på jobbet har gått att göra. Nu är hon i alla fall frisk. Med mamma-separations-ångest (från hennes sida, inte från min, jag tycker det ska bli ganska skönt att få lite tid utan henne) lämnades ungen på dagis.

U har ST-dagar på havsbadet i veckan. Så det blir mamma-barn-liv mestadels av tiden. Han får hotellfrukostar, banketter, inspirerande seminarier, kollegiesamtal och barnfri tid. Åsså får han slå i gong-gongen!

Känner att jag är lite irriterad över vikarie-situationen som jag är i på backa. Det är som att jag är borträknad i det mesta. Hör att andra lärare får medarbetarsamtal - det har jag inte blivit tilldelad någon tid för. Julklapp - var inte medräknad (nu köpte rektorn i alla fall en julklapp, men hon höll på att glömma att ge mig den). Möten - känner väl egentligen inte att jag behöver vara där, ska jag vara där? Räknar man med mig?
Nej, det är en usel situation. Jag vet inte om jag ska bry mig, när jag ska bry mig eller om jag egentligen inte borde fundera på det här, det kanske ingen räknar med; jag är ju bara vikarie.

Gymnastik för lill-gumman igen igår. Hon är verkligen ingen atlet, min finaste! Struttar fram när andra barn springer. Kryper långsamt, kommer låååång efter dom andra. Hon är mesig på balansbarren, eller, ja, hon är väldigt försiktig i alla moment. Jag tror att det här är en toppenaktivitet för hennes utveckling motoriskt. Hon tycker det är jättekul och är med på allt. Jag inser när jag iakttar henne att hon är uppmärksam och plikttrogen. Hennes utveckling har legat främst språkligt och mentalt, hon är en funderare och faktiskt, som jag upplever det, intelligent. Men motoriskt är hon underutvecklad...

Romerska ringar och kullerbyttor

Min unge ska börja på gymnastik. Eller hon har redan börjat. Första gången ikväll. Först trevande, avvaktande. Men hon tinade upp fort och var med på allt. Även om det var tryggast att mamma skulle vara i närheten. Efteråt när hon skulle berätta vad som var roligast kom visst allt med på "roligast-listan". Verkar vara en lyckad aktivitet för min lilla tjej!

När jag åkte till jobbet vid sju var hon trött. Jättetrött. Fest på dagis, morfar och mormor på besök och så gymnastik. Vilken dag för en tre och ett halvtåring.

Jag fick ingenting gjort på dagtidsjobbet idag. Urk. Stor idé att sitta där och bara slösurfa. Måste verkligen skärpa mig, då är det ju bättre att gå hem än att sitta där. Ändå har jag ju att göra. Men jag behöver mycket "kniven-på-strupen" för att prestera nåt bra. Mañana ska jag vara bättre.

På nåt sätt känns den kommande barnledigheten både skön och frustrerande. Jag vill söka jobb, det har kommit ut massor av tänkbart just kring årsskiftet, och jag vill samtidigt få en paus att slippa tänka på jobb/jobbsökeri. Men i mitt huvud ser jag mer och mer att vara egen företagare som ett val. Under förutsättning att jag hittar min nisch.

Fester och annat under bloggstopp

Ett bloggstopp. Det har pillats med bios på bärbara datorn hemma. Sen gick inte datorn att starta... Så vi har varit utan snart en vecka. Handikappande, men också skönt. Det har lätt för att bli en massa tid till ingenting framför den där datorn. Men nu har jag lämnat hårdisken i trygga händer hos it-teknikerna här på backa. Söta-it-teknikerna. Sen blir det omformatering. Av datorn vill säga.

U är på facklig kurs i två dagar. I Ebbenjarka, vilket jag trodde låg i fjällen nånstans, men det ligger tydligen utanför Luleå.

Stuffe har fest på dagis idag. Förskolan fyller fem år. Hon har gjort en OH-saga som hon tillsammans med en fröken ska berätta. När jag hämtade henne här om dagen fick jag ett smakprov. Oj, vad duktig hon är. Vilka fina bilder, vilken fantasi. Åå, vilken tjej. Jag blir så stolt och glad. Hon kan så mycket.

Festen i fredags blev mycket lyckad. O o A var uppspelta och skrattade och skrek (jo, man fick skrika, det var ju fest). A ville ha mer fest nästa dag. Tänk vad lite som behövs, för jag kan säga att det var egentligen inte mycket vi gjorde, det var mest stämningen. Feststämning.

Det blev Thai garden i lördags med vänner. Jättegod mat, positivt överraskad. Men det spädde ju inte mindre på längtan att åka dit. Söt-sur sås i liten skål, kladdigt ris och ananas i maten. Sugen, sugen, sugen.

Festplanering

Jag och lilla A planerar en liiiiten (betoning på liten) fest på fredag. Vi ska vara barnvakt åt snart tvååriga O. U ska på utflyttningsfest hos en kollega och Os föräldrar ska på Piterevyn. Så jag, A och O ska ha fest hemma hos oss. Planerna var MÅNGA, det skulle vara tårta, girlanger, skattjakt, julklappar, fiskdamm och en massa annat. Skattjakt och fiskdamm blir det, eventuellt tårta också. Så i kväll var vi i full gång med skattkarteritning. Hon var exalterad. Mitt i allt ihop säger hon "Vi säger inget till pappa" Jag: "Varför då?" A: "Då kanske han kommer på festen". Men när väl pappsen kom hem från sin träning så var han ändå välkommen på festen. Jag undrar varför det är på dette viset?

Ryggen håller på att ta död på mig. Konstant ont. Värst när jag sitter. Jag undrar hur det ska gå att jobba vid datorn på dom båda jobben här fram över. Det kanske stavas S M Ä R T S T I L L A N D E? Fast jag vill inte proppa i mig det heller hela tiden.

Jag är tydligen bäst

Jag är tydligen bättre! Hemma pågår en ständig kamp av U att få en dotter som kan tänka sig att försvara sin pappa lika mycket som hon försvarar mig och en dotter som hellre ropar efter pappa än mamma. I går kväll vid sänggåendet så tänkte han att han skulle vara hos henne tills hon somnade (vilket i slutändan resulterade i att han somnade själv och sov till halv tio). Villkoret mellan honom och henne var att hon skulle vara tyst och ligga still. Det gillades inte och tydligen så: "Mamma är bättre att sova med." "Jag vill att mamma ska komma." Det är konstigt, för jag säger samma saker till henne men det accepterar hon på ett annat sätt. Hon har också börjat köra med: "Vi säger inget till pappa." Om det hänt nåt som hon tänker att han inte ska få veta. Jag brukar fråga varför vi inte ska säga till pappa. "Han blir så arg" var svaret i söndags. Det är samma sak där, jag kan bli arg på henne, och blir det säkert oftare än vad U blir. Men det är som om hon inte tar det på det sättet vad gäller mitt beteende.

Sommarens aktivitet

Sommaren som var ägnades åt att måla fasaden på huset. Så här efteråt har vi ångrat oss med några val vi gjorde. Eller, egentligen mest att vi borde valt ljusgrå vindskivor, hängrännor och stuprör istället för havsblå, som det nu blev. Vi var helt insnöade på blått, att vi var tvugna att matcha den inre fönsterbågen, som vi inte ville måla om. Men, men, det är i alla falla fräscht nu. Markisen i köksfönstret ska upp också, den är ljusgrå. Jag tror att det kommer att bli snyggt.

Här är före och efter resultatet:

Slår ett nytt slag...

...för denna underbara mat; Gulaschgryta. Bjöd vänner på det igår. Fantastiskt gott, och lätt att göra.

Idag går U jour. Och det känns som om vi har snöat inne. Äntligen kommer vintern. Ska ta oss ut och skotta efter lunchen.

Vi har äntligen sorterat upp alla bilder på huset (invändigt och utvändigt). Snart tre år i huset, och massor av förändringar. Och vi konstaterar att: "Hur kunde vi köpa huset. Och för över 700.000 kronor?!". Jag borde nog ha bromsat herr U. Men han har den förmågan att bestämma sig för något, och sen går det inte att ändra på. Han var inte intresserad av att bo i hyreslägenhet eller hyra nåt hus. Nej, hus var det enda han kunde tänka sig. Och det här passade oss bra. Men hade vi vetat hur mycket jobb som det skulle kräva hade i alla fall jag "satt ner foten" och valt något annat alternativ.

Lägger in en bild på köket från när vi var på visningen och en bild när vi jobbat en del med köket.

Stora barn och okända barn

Det känns fantastiskt att tänka på personen inne i magen! Det känns som en liten kille där inne som blir en kopia av U, precis som A kändes och ibland fortfarande känns som en kopia av mig. Det skulle vara kul om det blev en mini-U. Jag har nog svårt att se att jag och A är skilda personer, inte så att det är ett problem för mig, men det låter inte sunt när jag tänker på det. Mest för hennes del.

Jag längtar, längtar, längtar till att få se vem det är som gömmer sig där inne. Men samtidigt njuter jag av att ha den just där inne. Det är tryggt. Den här graviditeten är så fatalt annorlunda, rent känslomässigt, mot för när jag väntade A. Då var det bara ett "jaha, vi väntar barn, det är bara att acceptera det". Och nu är det roligt, roligt! Däremot är inte den fysiska graviditeten annorlunda mot för med A. Den är relativt enkel, foglossning och ont på en punkt ovanför magen och en punkt på ryggen. Annars inget att fundera över.

As blöja var helt torr i morse när hon vaknade. För första gången. Söt-älsklingen! Hon är ändå tre och ett halvt, hon borde vara blöjfri.

Snart tre mot en

Då var man igång igen med jobb. Har definitivt jobbat mer än 45% på skolan i veckan, skulle nog uppskatta att det i slutet av veckan har uppgått till kanske 70-75%. Men det behövs. Börjar en ny kurs med medie tvåorna. Jag och en annan av medielärarna skulle först ha denna kurs tillsammans, men det blev schemastul och nu blir jag ensam med halva klassen. Först fick jag klump i magen, men nu, efter en dags planerande känns det hanterbart och faktiskt ganska roligt.

Min arbetsrumskompis på skolan, matteläraren M, landade i Phuket i morse. Har tänkt på henne kanske si så där en tjugo gånger idag. Är så avundsjuk... Hon får tre veckor sol och värme, jag får 20 sekundmeter snö och nollgradigt. Försöker att få lillstuffe med mig på idén om att flytta till ett varmare land. Lockar med sommar året runt och annat trevligt. Hon sa faktiskt i dag att vi skulle kunna ha ett hus i Thailand. Hi hi, hon kommer att vara på min sida vad det lider. Då står U där och måste flytta med oss. Om han vill vara med oss vill säga, och det vill han. Snart kommer jag ju att ha en till att manipulera till min sida. Mhohahaha!

Nu ska jag gå in i studion här på kvällsjobbet och läsa in lite från den lokala blaskan.

Bäckenproblem

Det är nog bara att inse att jag inte kan spela innebandy innan jag blir av med denna kagge. Bäckenet tar bara för ont. Känns inte som om jag kan tillföra det jag vill tillföra när vi spelar. Det känns trist, riktigt trist. Innebandyn är verkligen en sak som muntrar upp mig. Efter fem minuter i kväll kändes det inte bra i bäckenet, och då hade jag ändå tänkt att spela i 30 minuter. Nu blev det 45 minuter, så jag får se hur det straffar sig i morgon.

Spelade brädspelet Settlers i fredags kväll med E o L. Jag är en riktig brädspelsfantast. Borde köpa Settlers eller Puerto Rico.

Badade i varmvattensbassängen idag. Lite folk, så jag kunde simma lite. Underbart att vara viktlös i detta tjocka tillstånd.

I morgon börjar jag om att jobba igen.

2008 har startat

Nyårsfirandet är förbi. Otoligt mycket pengar som rent ut sagt brändes iväg. Det låg en tjock rök över staden. Fyrverkerier för mig känns inte som nåt jag vill lägga pengarna på.

Kvällen var trevlig, men kanske inte mer än så om jag ska vara ärlig. Lite Singstar, god mat och nya människor. Nästa nyår tror jag får bli i någon stuga långt ute i ingenstans. Brukar alltid bli bäst så.

Inga nyårslöften för mig. Bara anonyma tankar inne i huvudet.

Dagarna går, snart börjar jobben om. Vardagen. Längtar inte. Är ingen "vardags-anhängare". Gillar mest semester och ledighet. Funderar och funderar på hur jag ska lägga upp mitt liv. Beundrar verkligen människor som gör det dom vill. Även om det innebär stora eller små risker. Känner aldrig att jag är en av dom. Men vill vara.

Snart nytt år

Det blev skridskor idag... i ca fem meter. Sen var det en skrikande unge som vägrade. Ingen bra första gång. Det blåste mycket, iskallt och ingen sol. Jag hoppas, hoppas bara att hon vill ut nån annan gång. Att inte det här blev ett statuerande exempel. Dom andra i gänget åkte på en långtur, medan jag och A åkte till badhuset istället. Inte helt fel. Tänkte på dom där ute på isen när vi låg och skvalpade i varmvattensbassängen.

Annars en väldigt social dag, besök från Umeå. Ska försöka att planera in en frossarhelg hos dom nåt här framöver.

I morgon: Nyårsafton. Nu: God natt!

Längtar till värmen

Grunnar på en alkoholfri drink till nyårsfesten. Nåt med glass, frukt och gärna nåt kolsyrat. Det blir middag hos vänner. Längtar lite, ändå är jag verkligen ingen som hetsar upp mig för mycket. Men det ska bli trevligt.

I morgon ska vi försöka ta oss ut och åka skridskor. Renöhamn har fin is och A ska få prova sin loppis-skridskor för första gången. Hon sken upp när jag berättade om planerna. Jag hoppas jag kan locka henne till ett ute-intresse.

En vecka kvar av ledigheten. Så här skulle man ha det jämt. Men det är ju extra härligt när vi kan vara lediga båda två.

En gnagande, sugande längtan att åka till Bangkok/Thailand har satt i. Läste resetidningen Vagabond på biblioteket idag. Med tips om vad man kan göra i Bangkok. De flesta tipsen har vi faktiskt gjort, men jag blev så sugen på att stå vid ett gatustånd och beställa god mat. Sticky rice, en fruktdrink och marinerad kyckling. Att äta ståendes på trotoaren. Åååå.

Falsk tomte

Att min bror ringde från Thailand var nog den bästa julklappen. Vi pratar aldelens för sällan. Och även om jag sitter vid datorn varje dag så blir det inte så ofta att maila heller. Kanske får bli mitt nyårslöfte, att bli bättre på att höra av mig till honom? Dom hade hur som hellst äntligen köpt en ugn, eftersom W älskar att baka så var det helt rätt sak att köpa för dom.

Nu när lugnet har lägrat sig här hemma så kan ledigheten börja på riktigt på nåt sätt. Det blir Älvsbyn på onsdag-torsdag. Men annars inget planerat.

A genomskådade för övrig tomten. Men det var nog spännande ändå.

Julafton

Så var julafton över. Inte så lugn som jag hade velat, men nog bra ändå. Paketberget var helt otroligt. Och jag kan inte säga att våra klappar bidrog särskilt mycket. Us systers familj hade MÄNGDER! Jag som inte ville ge Anja en sån upplevelse. Men jag kan ju faktiskt inte styra över allt. Även om jag vill, är nog en kontrollmänniska ändå. Ska försöka att jobba på det.

Dottern verkade nöjd över dagen. Rosa ballerinaskor och Pippi på Kurreduttön var nog favoriterna bland klapparna. Nu sover hon och det var en trött tjej som jag la mig med.

Nu; säng och några sidor i Edward Finningans upprättelse.

Officiellt: Graviditet

Det är ju officiellt egentligen, fastän jag tänker att det inte är det. Jag väntar barn. Smög med det så länge, och det är svårt att komma ur den stämningen på nåt sätt. Än känns det väl ungefär samma som med A, inte så mycket med andra ord. En del foglossning, som går att hålla bukt med så länge jag inte spelar för mycket innebandy. I går kväll däremot, då blödde jag lite, och i morse lite till. Vi åkte till Sunderbyn för att kolla upp, inget fel vad läkaren såg. Jag var egentligen aldrig orolig, men det kändes ändå bra att kolla upp.


På vägen hem ville U förbi en affär på Storheden. Jag hade redan i början av denna vecka gjort färdigt allt inför jul, för jag ville inte ut nåt under helgen. Och det är jag glad för. Otroligt, väldigt, massor med folk. Tur jag inte skulle ha nåt. Nu har jag bara att göra senapssill och janssons frestelse (utan anjovis) kvar, sen är jag klar med bestyren. Måndagen ska endast ägnas åt lugnet, en promenad, mys i sängen och så traditionellt firande senare på kvällen. Mina föräldrar åker till min faster, hon frågade dom före vad jag gjorde. Så julafton bli tillsammans med Us släktingar. Fast får jag bara vara tillsammans med U och A så känns det nog bra.



Jag och A har haft lite pyssel för oss i kväll. Vi gjorde tyg-finger-dockor och lite flirthkule-tomtar. Inte dom vackraste sakerna, men roligt var det. Hon är så go, min lilla Stuffe.


Lägger in en bild från vårt Bangkok-julbord á la 2006. Tänk att vi hittade i princip allting i den stora staden i Thailand. Längtar, längtar att åka tillbaka. Till broder, värmen och allt där till.

Julförberedelser

Oj då, jag fick en kommentar på bloggen av kulturskribenten Nolervik på Östersundsposten. Oj då. Kändes som om det var en kändis som var in och noterade mig. Skribenterna på ÖP blir kändisar för mig, trots att dom "bara" är reportrar/journalister på en landsortstidning. Och trots att min sambo skrattar åt mig att jag tycker så. Men jag läser så mycket av vad alla där skriver att jag har fått ett förhållande till dom, i alla fall till deras yrkesroll.

Sista rycket inför julen. Egentligen är det mest maten som är kvar att fixa. Ska faktiskt ordna jul hemma hos oss för första gången. Första gången jag måste griljera skinka, lägga in sill (heter det så?) och vika servetter. Känns som angenäma bekymmer.

Julklapparna har vi minskat ner till en mycket liten mängd. A kommer att få tre till fyra stycken. U får två av mig och sen köper jag till två kompisar och en kompis unge. Plus att vi ger foton på dottern till mor- och farföräldrar. Sen är det stopp. Vi har en väldigt oansenlig mängd under granen, och det känns otroligt bra. Jag vill att julen ska handla om annat. Om närvaro, tända ljus, tankar (och gärna handlingar) gentemot andra. Tänkte faktiskt bjuda in en kompis familj till julafton hos oss, en kompis som verkligen inte haft det lätt under det senaste året, sjukdomar, traumatiska skilsmässor och psykisk ohälsa. Jag tror inte att dom kommer att komma, men det känns bra att ha frågat i alla fall. Jag har det så bra att jag kan hjälpa någon annan att få del av det.

Föresten, diskmaskinsköpet som vi gjort blev ett fjasko. Det visar sig att om vi vill göra en snygg insättning av den så måste vi byta bänkskiva OCH diskhoar. Betydligt mer kostsamt än vi tänkt oss. Nu vill U också att vi kaklar om när vi ändå håller på. Får se var det här slutar.

Sjärngossar/töser och andra figurer

Små människor som förväntansfullt och med spänning lussar för alla föräldrarna på förskolan. Små lucior, tomtar och pepparkaksgummor/gubbar. Små fina barn. Och så roligt för föräldrarna att få iakta telningarna. Att dom, barnen, skulle sjunga, det glömde dom bort. Det var så mycket att titta på. "Var är mamma? Var är pappa? Där! *vink vink - leende*" Blixtrarna från alla kameror var som ett fyrverkeri i salen. Alla vill ha bild på sin älskling.
Sen släppte spänningen och det blev mys med mamma och pappa och en lussebulle. Som förälder blir jag tårögd. Att ens 3,5 åring är så fin och kan så mycket. Jag längtar varje dag efter att få vara en del av As liv. Att få vara hennes mamma. Jag älskar henne.

Töntiga traditioner och nya funktioner

Min kära kära sambo har färdigställt väggen. Tyvärr kan jag inte säga att jag har gjort många knop på väggen, bara lite slipning, målning och så förstås markservicen inte att förglömma. Vi är helnöjda med väggresultatet. Funktionen är perfekt. Ett eget rum för alla böcker, pärmar, papper, datorer och allt annat tjafs vi inte vill ha i vardagsrummet. Min tanke om att kunna jobba hemma med copyjobb förbättras ju också. Även om den karriären mest ligger på is just nu.

Tyvärr måste vi ha en av Billybokhyllorna i vardagsrummet, enligt bild. Men det finns ingen annan plats för den. Vet inte vad vi ska fylla den med. Vill inte ha nåt i den egentligen, eftersom vi inte vill ha den alls där. Tyget på väggen är ett Marimekkotyg. Matsalsbordet är grannarnas avlagda (gratis för oss, endast en tygomklädnad krävdes, inte en matgrupp som vi skulle ha valt om vi köpt nytt, men gratis är ju som välkänt gott). Och julgranen är en äkta svensk tradition som egentligen är helt sjuk när jag tänker efter; ett träd, inomhus, som dessutom är pyntat och som vi dansar runt en dag på året (funderar på att bojkotta denna tratition, om jag nu inte skulle ha haft en unge som uppenbarligen ska indoktrineras i traditionerna).