Helgen mitt i härliga juli

Inte varje helg, eller ja till och med år, som jag tar en tvådagars. Alltså två kvällar med vin i lite större mängd. Det blev det iallafall i helgen. Trevligt födelsedagsfirande i fredags. Och altaninvigning på lördagen. Riktigt skön och social helg.

Altanen är alltså i nästan-färdigt skick. Härligt med nytt trä under bara fötter. Har ingen bra bild att visa, men det kommer.

Och begravning av farmor i fredags. Det där med gråten som inte skulle infinna sig var lite osant. Mycket tårfyllt och känslosamt. När jag såg kistan brast det i mig. Det kändes konstigt att där är hon, fast ändå inte där. Än är hon inte i jorden, men gravsättningen kommer så småningom. Då kanske det blir mer tårar?

Och så är den är ju så vacker och fantasieggande, vår femhundraåring till kyrka i Gammelstan.
Jag ber ju för övrigt en gång varje dag nu för tiden!
"Gode Gud, gör så att det aldrig mer blir vinter. Amen."

Altan på G

Det behövs lite bildbevis på arbetet mot vår nya altan. Golvet är inte klart som jag hoppades att det skulle bli idag. Men en tredjedel är lagt iallafall.Jag bänder bort bräder från gamla ruttna altanen.Det tråkiga grundarbetet blev klart igårkväll. (Notera högen med rötter som ligger i högra delen av bilden. Träd är helt fantastiska på att skicka iväg långa och sega rötter!)Den bärande läkten ligger också på plats.

Bye bye långstörar. Hello nykomlingar!

Nu är altangolvet uppbrutet. Igår bar jag alla plankorna till framsidan av huset. Idag förflyttades plankorna upp på släpet. Och imorgon ska jag lyfta ner alla plankorna och kasta dom i containern på återvinningscentralen. Jag kan säga att det inte blir något tårfyllt farväl.

Altanen är på frammasch. Grunden är klar och just nu sätts reglarna ihop. Det blir nog ett dansgolv där till ikväll!

Upptäck Luleå Storsand

Vi har varit där förr och vi kommer dit igen. Där älven möter havet. Långgrunt. Ibland lite för långgrunt för vuxna. Igår var det varmt i vattnet. Och det säger jag, kanske en av dom större badkrukorna som finns. Jag och stordottern fick en egen badsväng när lilldottern frös och ville sitta på filten. Dom där minuterna ensam med A är alltid härliga. Och jag doppade mig, efter pepp från A.

Storsand finns alldeles vid affärsområdet Storheden, några hundra meter efter vägen mot Gammelstan. En liten klassisk badskylt med pil vägleder dig rätt. Kör in i skogen och parkera i skuggan av träden.

Har ni tänkt på stränder i Sverige. Dom allra flesta, oavsett hur välbesökta dom är (gäller iallafall här i Norrbotten) är utan någon sorts försäljning/restaurang eller dylikt. Jag tänker utomlands där det bara att sticka till stranden med sina badkläder och handduk och lita på att matfrågan löser sig. Här måste alltid picknickkylbagen följa med.

Upptäck Luleå Lulviken

Vi har hittat den perfekta stranden! Lulviken. Den ligger några kilometer bortanför flygplatsen. Långgrunt, fin botten, fina sandkorn, lättparkerat, grillplats, nakenbad (för den som vill det) och mycket yta. Vi har hunnit dit i flera omgångar, bland annat för vattenskidåkning (en höjdare!), grillkvällar och vanliga stranddagar. Känns som att vi kommer att återkomma dit. Kanske redan imorgon om vädret fortsätter så här.

Upptäck Luleå Hägnan

Vi fortsätter att besöka olika ställen här i Luleå för att lära känna staden. Igår var jag och döttrarna till Hägnan och kyrkstugorna i Gammelstan. Hägnan var över förväntan. Mycket fint uppbyggt för att visa hur människorna levde för egentligen inte allt för länge sen här i Sverige. Vacker inredningsstil med trämöbler, avskalat och bondromantiskt. Såklart var det väl ingen speciellt utvald stil på den tiden, men idag har vi ju möjlighet att tänka i dom banorna.

Vi hade med oss picknick, men det fanns ett fik på området. Fikade gjorde vi vid kyrkan och jag fick känslan av inte-Norrbotten. Det känns olikt vårt län, lite kontinentalt med den gamla kyrkan, smala gränder och alla turister som höll sig i krokarna.

På Hägnan fanns också flera stationer för barnen att roa sig vid. Bland annat en liten affär att leka i, snickarboa, mjölkning av träkor, gungbrädor kaniner och gammal lanthandel. Ungarna tyckte också om att gå i dom gamla gårdarna för att se hur det såg ut förr. Lite senare i juli är det barnens dagar där, så det blir ett besök då också.

Upptäck Luleå Bagarstugan Porsön

I torsdags testade jag och ungarna att baka mjukkaka i den tisdags- och torsdagsöppna bagarstugan här på Porsön. I det lilla röda huset precis innan överfarten mot Björkskatan låter Svenska kyrkan oss prova att baka och smaka varje ovannämnda dag mellan 11-15. Det var roligt och framförallt gott! Varma mjukkakor med smält smör på, vem njuter inte av det?

Döden

Lilla bräckliga farmor dog i söndags. Flera års nedåtgående spiral tog tillslut ut sin rätt. Nästan 92 år gammal och dement gjorde nog döden till en befrielse. Eller...? Ja, det är iallafall vad vi odementa och ogamla tror.

Trots att döden var väntad är det sorgligt. Och jag har gråtit en hel del. Mest i min ensamhet. Det är förlösande att fälla tårar. Som att få göra något aktivt i sorgen, få något sorts resultat att förhålla sig till.

Nu är den generationen borta och det hör väl till en del av tårmängden. Tanken på vad som varit och vad vi haft, inte egentligen så mycket på vad som skulle komma eftersom det inte skulle komma så mycket mer i farmors liv. Eller för den delen i hennes och mitt gemensamma liv.

Jag tror att det är viktigt att få göra bokslut i tankarna när en människa faller bort. Och jag tror att begravningar i allmänhet fyller en viktig funktion i att kunna göra avslut. Jag brukar inte känna så stor sorg just vid begravningar utan har redan fått försonats med tanken på någons död och begravningen blir ett välbehövligt hej då.

Så. Hej då, lilla farmor.

Mortom rebgen

På mina skogspromenader har jag stött på en del små väsen. Dom var inte lätt att hitta men dök upp på de allra mest konstiga ställena. Jag kunde inte lämna tankarna på dessa väsen och det fick tillslut bli en film för att kunna bevisa för andra vad som finns där ute. Filmen producerade jag till kursen Bild i skolan och blev faktiskt riktigt bra. Tyvärr hjälper inte blogger mig att lägga ut filmen Mortom rebgen, så därför får ni bara se några stillbilder av mina vänner i skogen.

Nemsesis.

Hjoldane.

Mistula.

Knopparnas tid

Maj och juni är som poesi för mig. Jag vill aldrig att dessa månader ska komma till ett slut. Alla dofter, ljud, känslan i luften och allt nytt som spricker fram är fantastiskt. Jag tror att jag har njutit ovanligt mycket i år. Det har blivit många promenader runt i kring. Innan myggen kom gick jag mycket i skogen bakom vårt hus. Fridfullt

I fjol upptäckte jag att vi hade jättevallmo växande vid vår entré. Blommorna får man bara njuta av några få dagar, men det är tur att knopparna som har längre livslängd är så vackra. Jag skulle egentligen vilja flytta växterna till nån annan plats på gården, skapa en rabatt på nåt sätt. Men jag vet inte när och om man kan göra det. Jag är verkligen okunnig på trädgårdsfronten.
Rättning: Efter lite googlande förstår jag att sorten heter Orientvallmo.

Nordic Air Show

F21 hade öppet hus (eller område kanske mer stämmer) igår. Det var ett bra arrangemang. Nästan 40.000 lockades dit. Också vi. Mest för att en radiokanal hade sin sponsrade-reklamjippo-konsert på området. Och till barnens stora lycka sjöng Eric Saade!

Fast jag vet inte varför jag trodde att jag skulle njuta av tillvaron där? Allt funkar ju bra så länge barnen tycker att det är kul och är mätta och belåtna. Men börjar en av dom bli less/hungrig/trött eller annat är det inte lika enkelt att vara ensam förälder på utflykt (även om vi var där med en kompis och hennes barn)... Det var lite krisigt där en stund, det tog så lååång tid innan artisterna satte igång, och för-konserten med okänt band roade inte ungarna, särskilt inte den lilla. Där ett tag satt det stora barnet på mina axlar och det andra höll jag i famnen, för att båda skulle kunna se scenen.

Tillslut dök pappan upp från jouren och livet blev lite enklare. Jag och lillungen missade de flesta artisterna eftersom hon inte trivdes där vid scenen. Vi gick och ställde oss i den evinerligt långa matkön och hon fick leka av sig lite. Vi gav upp matköandet halvvägs när vi insåg att kön fortsatte inne i ett tält lika mycket till, när vi trodde att vi var framme vi hamburgarna... Vi skyndade oss tillbaka till konserten och hann se Danny och Eric innan vi tog en långpromenad till bilen som sambon parkerat låååångt från området för att slippa köer och parkeringsavgift.

Det bästa med dagen var långpromenaden till bilen. Och påminn mig om att jag inte ska åka själv med två små barn nästa gång det är ett folk-trängar-arrangemang!

Nytt på bokstavsfronten

Lillungen skulle skala en morot och skar sig på skalaren. Hon blev ledsen. Inte så mycket tror jag för såret i sig, utan för att hon var rädd att jag skulle plocka fram "nyparen" och "i:et" (pincetten och nålen med andra ord). Hon ramlade illa på en hand härom dagen och fadern plockade fram pincetten och nålen för att få ut skräpet i såret. Han gjorde en hemmapularoperation som gjorde fruktansvärt ont i henne. Därav skräcken inför "nyparen" och "i:et". Det är riktigt kul att hon ser bokstäver i så mycket. Det kan vara i allt möjligt hon hittar H, A, O och andra nyvunna kompisar.

Upptäck Luleå Kulturgården

Det känns som om första semesterdagen visade livet från den ljusa sidan. Viss oro har jag att ha lång semester med ungarna. Det mesta går bra, men gnälliga ungar som bråkar och att laga två mål mat om dagen gruvar jag mig för... Idag var iallafall en bra dag.

Tjejerna ville bada i den nyinköpta jättepoolen. En pool där jag lagt in veto vid inköpandet. Av olika anledningar...

1. Förvaring av en jättepool är inte det lättaste, den ligger så timid och snäll i en kartong i affären men när den har fått lämna den pyttelilla kartonen vägrar den återgå i den storleken.

2. Det är JAG som ska vara vattenfyllare den mesta delen av sommaren.

3. Det är JAG som tydligen skulle blåsa upp barnpoolen FROM HELL! Efter 45 minuter gav jag upp och då var bara en fjärdedel uppblåst! Jag kände mig tvungen att ringa till inköpsansvarige pappan (som jag anser var på medveten flykt från barnpoolen) och beklaga mig om den #!*^piiip"# barnpoolen!

Nu ligger åbäket ute på gräsmattan inte ens halvfylld och jag tror att barnen får bada i den i mitten på juli eller nåt, när mina lungor och luft-tömda-hjärna återhämtat sig.

Så har vi varit till Kulturgården i Gammelstan också idag. Loppis, konstutställning och café. Väl värt ett besök. Nuvarande utställningen hade fantastiska målningar av en tjej som heter Maria Winbjörk. Tänk om jag kunde måla så! (bilder är snodda från hennes hemsida)

Och stordottern har hunnit vara på ett sjuårskalas. Och jag och lillungen åkte och åt mjukglass och lekte i lekparker undertiden.

Bra skit skulle jag vilja säga om denna dag!

Nörderiet

Den här sidan ska jag besöka någon regnig kväll nu i sommar. Där kan man få göra egna typsnitt.

Upptäck Luleå Miljögården Hertsön

Morsdag idag och vi gjorde en lite utflykt till Hertsö Miljögård. Där fanns det lite smådjur, bland annat sööööta små lamm. Vi fikade billigt och gick och strosade på kolonilotterna intill. Huvudbyggnaden på Miljögården är en gammal välunderhållen timring. Ooo, vad sugen jag blir att ha en stuga. Jag konstaterade för sambon att ibland kan jag få en längtan att ha ett flashigt jobb i en stor stad och leva det livet. Men när jag möter ett mer nära-till-naturen sätt att leva kan jag tänka att det är så jag vill leva. Och ärligt talat så är det mycket oftare jag känner att det vore rätt än det andra sättet. Jag tror att jag mer och mer kommer att gå back to basic, närma mig naturen, självhushåll eller nåt liknande. Gå omkring i gamla paltor och gummistövlar och bara resa till stan två gånger om året.

Virtuell hårddisk

Har just kommit på att börja använda Dropbox. En fantastisk uppfinning. En hårddisk på nätet skulle man kunna kalla det. Som du kan sköta via tex utforskaren i din dator. Lätthanterligt. Jag rekommenderar det, speciellt om du inte har någon annan backup. 2 GB är gratis, vill du ha mer får du betala. Vilket det kan vara värt om du vill spara mycket bilder på Dropbox som backup.

Köket före och efter

Har hört klagomål att bloggen inte uppdateras. Så nu är det väl dags att göra det. Väggen i köket är nedtagen och vi fick rymd och ljus och trevlighet.
Sett från köket, före-bild:Sett från köket, efter-bild:Sett mot köket före-bild:Sett mot köket, efter-bild:
En bra bit på väg. Men lååång väg att gå.

Härliga, härliga vår!

Jag har rödblossande kinder, väderbitna. En helg ute i solen. Underbar helg! Igår var vi ute i många timmar och på eftermiddan cyklade vi till Björkskatan och åt glass. Idag har jag putsat fem fönster och grävt lite i trädgården tillsammans med liten hjälpreda. Vi har ätit gott grillat och tagit två cykelturer. Stordottern har nästan hela dagen lekt ute på klipphällarna med kompisar. Hemliga lekar tydligen. Nu är mina ben och ögon trötta, men jag ska ändå ut lite senare ikväll på promenad med grannen.

Ibland känns verkligen livet som a piece of cake! Och jag undrar hur jag ska kunna hantera en till kall, snöig vinter?

Gillar läget

Rent utbildningsmässigt skulle jag nog kunna leva tio liv tror jag. Jag vill läsa och lära mig så mycket. Och ju mer jag lär mig ju mer vill jag veta. Jag tycker om komplexiteten i vissa ämnen, hur saker och ting hänger ihop men fortfarande kanske inte har nåt svar. För tillfället läser vi om hållbar utveckling och det är verkligen nåt som intresserar mig. Jag skulle vilja grotta ner mig ännu mer i ämnet. Kanske en c-uppsats inom ämnet? Och sen vidare mot forskning? Det skulle nog vara drömmen, iallafall just nu. Forskning vill jag prova på, men vilken inriktning det ska ha det vet jag inte än.

För tillfället fylls mitt huvud av tankar kring land grabbing, ekologi, absolut/relativ fattigdom, fotosyntes, övergödning, miljöundervisning, antropocentiskt natursyn, recilience och så vidare.

Tenta imorgon.

Inför bildlektionen

Ännu en bra övning för bildlektionen i skolan. Vi fick arbeta med tusch i kursen Bild i skolan. Testa att måla med olika styrkor av tusch, olika penslar och använda vatten på olika sätt. Alltså leka med måleriet. Sen skulle vi klippa ut delar av det vi målat och göra ett collage där vi försökte tänka på olika sätt att komponera bilder. Och då hade vi före det tittat på kompositionen av fotografier och målningar. Så här blev mitt resultat.
Människorna i bilden är så kallade "morotsmänniskor". Också en rolig övning att pyssla med. Måla en morotsform och dutta tid ett huvud. Och så kan man måla dit armar eller andra attiraljer för att förstärka vad personen ska bli/är. I samband med det kan man med eleverna prata om symboler som visar sig i hur vi ser på de olika morotsmänniskorna. Vad representerar en gammal människa? Vad representerar ett barn? Och så vidare.

Nytt i garderoben

Här om veckan var vi till ett kul arrangemang: Klädbytardagen eller Swap for change. Det var ungdomsföreningen till Rotary som anordnat dagen i c-huset på universitetsområdet. Men jag tror att det var ett globalt arrangemang som anordnades på många håll i Sverige, eller kanske till och med världen?

Det gick till som så att man rensade hemma bland sina kläder och alla kläder man ville bli av med tog man dit. Ett inlämnat plagg gav en kupong att handla ett annat plagg för. Vi lämnade in sjutton plagg, för små barnkläder och en del vuxenkläder som vi aldrig använder. Och hem kom vi med sjutton "nya" plagg. Alla i familjen uppskattade grejen och fick sig nåt nytt att ha på sig.

Sambon fick flera fina tröjor (en till och med med prislappen kvar). Stordottern fick bland annat nya jeans och några tröjor. Lilldottern var absolut mest nöjd med den volangprydda ljusrosa gympadräkten, men hon fick också bland annat fingervantar, Gnejs-handskar och två par byxor. Jag hittade en cerise skjorta, en Coola Anna tunika och ett vackert tyg.

Här är en bild från dagen (sambon fotade).

Köksrenovering

Här är ritningen på vårt kök. Sambon satte igång idag och tog ner väggen mellan "matsalen" och köket. Så jag blev lite sugen att delge er läsare hur vi tänker oss vårt framtida kök. Om man tänker sig att man står och tittar in i köket precis som på bilden nedan så är matsalen bakom ryggen på en.

Insikt

Nu ska ni få höra något fashinerande. Sambon som har kursdagar i Sunderbyn kommer hem och berättar så där i förbifarten att han gått och mumsat på en kaka under lunchen och stannat till vid en spegel och liksom sett sig själv. Alltså verkligen SETT sig själv. Sett sig i spegeln och hajat till: "Är det där JAG?" Så där som man kan få en yttre upplevelse av sig själv, vilket inte händer så ofta.

Sluta inte läs här, det kommer mer.

Jag hade haft samma upplevelse under dagen, jag hade också när jag stod i hallen och klädde på mig för att hämta ungarna också SETT mig själv i spegeln, alltså haft den där upplevelsen av att verkligen SE mig själv utifrån.

Vänta, det kommer mera.

Då säger sambon att han kan säga exakt på minuten vilken tid det hände honom. 12:46. Det är nu det fashinerande kommer. Det var exakt samma minut som jag också hamnade där framför spegeln!

Jag brukar tänka att det finns ett "det" som färdas omkring oss allihop, som besitter all kunskap. Jag tror att det här "detet" ville säga oss nånting. Kanske det skickade ut en puls av medvetenhet till oss människor, en sekund av insikt?

Flummigt och spännande.

Födelsedag

Idag firar bloggen fem år! FEM år! Lång tid. Ja, till och med en hel livstid för vissa. Grattis min vän.

Bild i skolan

Den här terminen läser jag 150%. Utöver de kurser som lärarprogrammet innehåller läser jag också kursen Bild i skolan. Den är verkligen inspirerande och vi gör många praktiska övningar där det inte gäller att avbilda så verklighetstroget som möjligt, utan kreativiteten är det centrala. Det tycker jag skiljer sig mycket från när jag gick i skolan och hade bild. Lusten till kreativitet tappades på vägen mot att allt skulle se perfekt ut. I den här kursen får vi mycket tips om hur man kan arbeta tillsammans med målningar vilket också är spännande. Här är senaste alstret. Upplägget för att nå till det här resultatet var:

1. Lek med flytande akvarell på ett stort papper (vi använde baksidan av tapetrullar). Testa olika sätt att använda färgen.

2. Låt torka och försök att hitta antingen bilder i målningen eller klipp ut delar och gör ett kollage av utklippet.

3. Lägg till element med andra tekniker eller akvarell.

Pappret såg lite knasigt ut eftersom det böjde sig när jag fotade det.

Vad är du värd?

Vissa dagar känns det mindre viktigt att kämpa för jämställdhet i mitt land, för mig. Det finns dom som skulle behöva förändring mer än vad jag behöver.

Igårkväll i min ensamhet såg jag Dokument utifrån på Svt. Dokumentären som visades hette Jag var värd 50 lamm och handlade om kvinnohandel i Afganistan. Den vann pris som bästa dokumentär på filmfestivalen i Göteborg och är mycket sevärd. Vill ni se den på svt-play så är det möjligt fram till 26 april. Bild från svt.se.

Pinaler

Lilla nästan-treåringen tappar ner hela lådan full med sjuttio miljoner Polly Pocket pinaler. Kommentaren på det var: "Vilken tur att Pollydockorna inte gjorde illa sig iallafall!" Och mamman fick plocka.

Sjukt. IGEN.

Har en luftvägskatarr-tjej liggandes bredvid mig (och vi räknar fem sjukdomsperioder sen jul...). Här hostar vi oss genom nätter och dagar. Så lite sömn börjar påverka mig, plus att jag också är sjuk. Jag tänkte här om dagen att jag inte har varit sjuk sen jag hade svininfluensan 2009, att det kanske skulle vara skönt att bli lite småförkyld. Men det är ju inte alls skönt. Varför önskade jag det??! Stordottern är återigen helg-borta. Det har blivit många helger hos mormor och morfar på sista tiden. Enkelt när dom bor på samma ort numer. Sambon har gått jour i natt. Så jag och lilla U har spenderat tid själva. Två sjuklingar.

Vintern som varit

Hushållet har numera en ny kamera och det är ett uppsving i fotointresset. Här kommer några bilder från vintern som varit. Gårdsbesök. Lilldottern rädd-fashinerades. Länge efter pratade vi om älgen, och att den inte kunde komma in i huset.

En solig för-vår-vinterdag var jag, sambon och lilla U på skridskotur ut till Gråsjälören. Nästan ensamma på isvägen. Vardag när den är som bäst.

Vi har också provat grillplatsen på baksidan. Men vid det här fototillfället hade inte solen börjat nå fram till den. Nu lyser solen där på eftermiddagarna, så jag gissar att grillstaden kommer att bli mer använd.

Köket

För några veckor sedan var sambon och jag på vift, själva! Vi åkte till Haparanda och besökte det stora varuhuset. Nu har vi snart bott två år i huset och köket är fortfarande ogjort. Men uppenbarligen går det att leva med, eftersom vi gör det. Så nu när man tar en titt in i vårt förråd så får man se denna hög av omonterade köksstommar och annat köksigt.Jag lägger in några före-bilder på vårt nuvarande kök. Tyvärr ser ni inte golvet, eller tyvärr och tyvärr, ni kanske är glada att missa det om jag säger så.

Det är svårt att avgöra vilken färg luckorna har, dom är som rosa-beige-grå, eller nåt."Matsalen" (det är väl för mycket att säga matsalen, men det är vad vi kallar rummet iallafall) är halvgjort, men rummet ska när allt är färdigt sitta ihop med köket. Så en vägg ska ner mellan matsalen och köket. Väggen fick stordottern och grannflickan fria händer på här om dagen. Resultatet ser du nedan.

Det blir bra i slutändan. När det blir gjort. Nu kommer våren, sommaren och en härlig höst. Det finns inte tid till nån kökrenovering.

Välbesökt

Varför hade jag 121 sidvisningar av min blogg igår??? Mitt snitt ligger nog kring 25 st/dag. Vad har jag skrivit nu som är så intressant? Jag blir alltid misstänksam när statistiken visar ovanligheter och tänker att det är typ CIA som är efter mig för att dom tror att jag har nån dold agenda och tänker kapa Usa eller nåt.

Basiluskfångaren

Har en tungandad, snorig lite tjej här bredvid mig i soffan. Hostande natt ger utslagen-på-soffan-förmiddagsvila. Fjärde omgången sjukdom för lilla U sen mitten på december. Jag räknade att hon har varit sjuk ungefär 1,5 månader sen dess. Jag förstår att småbarnsföräldrar kan vara lite oattraktiva på arbetsmarkanden. Ja, för den delen också på relationsmarkanden (om man är singel vill säga), med sömnlösa nätter som ger ringar under ögonen och längtan efter sängen-blick. Alltså sängen som man får SOVA i, inget annat.

Radar

Mina barn har någon sorts radar tror jag. Om jag i princip rör mig i sängen eller ve och fasa kliver upp ur sängen! Då vaknar dom. Detsamma gäller inte för pappan. Hans väckarklocka kan till och med ringa utan att dom vaknar. I natt sov jag lite dåligt vid fyra och rörde mig kanske något mer än vanligt. Lilla U som sov med mig i storsängen slog på radarn och vaknade såklart. Vaknandet resulterade i 5 minuter skrik. Välling! VÄÄÄÄÄLing!! Jag ignorerade skriken med att säga att det inte blir någon välling på natten, och så la hon av efter en stund och somnade om. Jackpot skulle man kunna säga!

Jag skulle vilja veta när radarn slutar att fungerar? Finns det nåt jag kan göra för att störa signalerna?

Tji fick jag

Körde Poweryoga igår. Det var nån månad sen sist. Jag gillar det. Hon som leder sa att vi kanske kunde få ont i våra handleder imorgon. Och jag tänkte: "Jo, tjena!" Idag sitter jag här med både konstigt ont i handlederna och i axelpartierna. Det gav mycket mera än jag trodde det skulle ge. Härligt!

Hur gör man?

Jag tycker att det är otroligt intressant att se hur en "riktig konstnär" bygger upp sina målningar. Här hittade jag en video med Amanda Mendiant. Fantastisk konstnär från den lilla kuststaden Piteå.

Har själv haft kursen Bild i skolan idag. Jag gillar verkligen att gå dit. Det är inte som att vara i skolan. Idag blev det konst i storformat och collagetillverkning.

Reflektion över utbildningen

Ltu... Lilla ltu... Ett flertal av dom som jag läser tillsammans med nu och jag själv kommenterar utbildningen så här:

• "Den är bara ett måste att ta sig igenom för att få behörighet att undervisa."
• "När inte ens lärarna är engagerade och motiverande så känns det inte så engagerande och motiverande att göra uppgifterna."
• "Det är inte ok att den som ska examinera en uppgift inte vet vad som ska examineras och hur det ska göras."
• "Om läraren säger att den här boken vet jag inte varför ni ska läsa, den är tråkig och upprepande, så blir det inte så roligt och motiverande att ta tag i läsandet."
• "Många lärare på lärarprogrammet verkar inte anammat den undervisningskunskap som dom är medvetna om skulle förbättra undervisningen."

Vissa saker är helt bedrövliga. Om jag vore flyttbar så skulle jag ha valt ett annat lärosäte. Men det kanske ser ut likadant överallt?

Dålig marknadsföring

Hittade en annons på blocket på den här husbilen. Visst drömmer man sig bort till långa varma sommarsemestrar?

Jag tror inte försäljaren riktigt har förstått sig på marknadsföring... Men kanske kunde han/hon ha i alla fall sopat av bilen?

Livet rullar på

I morgon är det två veckor sjukdom här i huset. Det är tur att jag hinner med skolarbetet ändå. Vilket kan härledas till att det inte är allt för jobbigt till och från på lärarprogrammet på Ltu... Alla i familjen har varit sjuka. Utom jag! Konstigt, men det är väldigt sällan jag trillar dit. Superimunförsvar!

För övrigt hade jag 18 träningsdagar i januari! Imponerande! Träningsguiden.se håller koll åt mig. Att föra dagbok över träningstillfällen motiverar att ta sig iväg tycker jag. Det får ju inte gå allt för många dagar utan anteckningar.

Löpband

Ville testa att springa 5 km igår. Inför två lopp som jag tänkte springa i vår/sommar. 25 min 40 s. Helt ok. Dock utan lutning så det blir lite artificiellt, verkligheten är ju inte direkt så.

Det känns lite knäppt att stå i motionshallen och känna/se all energi som människor utsöndrar på träningsredskapen. Tänk om energin kunde sättas på nåt annat, nåt verkligt. På motionscentret kommer det bara varje enskild person till gagns. Jag tänker på lagsporter, där lusten mer uppfyller rörelsen. Eller bus i snön med barnen. Eller en skidtur i solskenen som på nåt sätt känns mer i verkligheten. Är det flummigt? Ändå står jag där på löpbandet dag efter dag.

Närhet

Vissa dagar vill tvååringen nästan äta upp mig. Liksom stoppa in mig inne i henne själv. Hon behöööver sin mamma. Så älskande. Så älskvärd. En sån dag är det idag, en sjukling dag. En gnällig, bär mig-dag. En febrig host-dag. Nära, nära kommer man sitt barn. Så nära som man aldrig kommer någon annan.

Mår bra

Efter höstens tänka-till-situation började jag ta hand om mig. Jag återupptog träningslivet. Kör stenhårt fyra gånger i veckan. Löpning och styrketräning mest. Kroppen känns lätt och smidig. Psyket förändras känner jag. Träningen har så många positiva effekter.

Jag känner mig nöjd och glad. Idag körde jag trappmaskin 15 minuter och ett Core-pass på 30 minuter. Armarna är som gele nu.

Förresten. Får alla kroppar snygga ben av svarta träningstights? Det verkar som det. Alternativt är alla tjejer på Stil vältränade och bär upp tightsen snyggt.

Vinter i vila

Jag förvånar mig själv när jag faktiskt tänker övervägande positiva tankar om vintern. Vad händer med mig?! Jag tycker att allt är så vackert ute, jag kan till och med stå ut med kylan och snömängden gör det hela inbonat-mysigt. Va? *tittar sig omkring* Är det verkligen jag som skriver det här?? Just nu känns årstidsväxlingarna underbara! Skulle vilja lägga in lite bilder på vintern men vi har inte fixat iordning att föra över bilder från ny-kameran.

Kan i alla fall konstatera att jag inte lider i vintern.

Kvinnor i media

Blev förvånad när jag i Svt:s morgonsoffa tre kvinnor sitta i Nöjespanelen och diskutera kultur- och nöje. Var fanns den obligatoriska mannen? Det brukar alltid finnas en man. Jag blev orolig. En panel med bara kvinnor! En panel med bara män, ja, då är allt som det ska. En kvinna av tre i panelen; ok. Två kvinnor av tre i panelen; lite mindre ok, men fortfarande ok. Men TRE kvinnor och NOLL män?? Hur tänkte Svt där?!

För övrigt så är det irriterande att i både 4:ans Så mycket bättre och Svt:s Stjärnor på slottet alltid måste vara ha överrepresentation av män. Är inte kvinnor lika intressanta och utlämnande som män? Har kvinnor en större självbevarelsedrift och integritet än vad män har och ställer därför inte upp och medverkar? Är äldre (i Stjärnor på slottet) kvinnor inte lika ok att visa upp i tv?

Borde föresten ha en kategori här på bloggen som heter Genus.

Tre tankar

1. Jobbar i brosans kioskbutik så här under jullovet och packade upp tidningar idag. När jag började titta på träning/livsstils magasinen, som det finns en hel del av, ser jag sex blonda tjejer med bländvita leenden. En tjej för varje tidning. Hipp hipp hurra för den rättvisa bilden av världen, och Sverige i synnerhet! Fördelningen av representationen av de två könen i media är cirka 30/70 (kvinnor/män) och när kvinnor syns i media är dessa ofta lättare klädda än männen är och sällan över 55 år. Det startar en feministisk nyhetssite på nätet nu på fredag. Feministiskt perspektiv ska den heta, det blir intressant att se vad det är.

2. Vid löpbandet igår såg jag Provokatörerna på Svt. Gårdagens program handlade om Maria Sveland och bland annat hennes bok Bitterfittan. Jag kan inte förstå varför det är en stor provokation när hon ifrågasätter kärnfamiljen? Och när dessutom Bitterfittan inte hade det syftet från början, utan skulle beskriva jämställdheten i Sverige. Men varför känner sig människor provocerade av att det skulle finnas alternativ som också fungerar?

3. Såg några minuter av filmen Patrik 1,5 här om kvällen. Då slog det mig att jag i media skulle vilja se reportage/filmer etc där homosexualitet, huvuddukar, åldersskillnader etc inte poängteras, utan tas som något normalt. Det saknar jag och jag blir irriterad när det alltid ska poängteras olikheter. Skam på torra land, skulle man kunna säga, när jag läste Tara idag och ett reportage handlade om en kvinna med huvudduk, alltså hon var muslim, och detta inte beskrevs på nåt sätt i texten. Reportaget handlade om hennes satsning på basketen och bara om detta. Hipp hipp hurra för det!

Äntligen

Jag har tänkt att jag vill ha ett staffli sen jag kanske var runt 12 år. Och aldrig köpt något. Tills idag. Glad!

För det är svårt att måla när tavlan ligger ner på bordet och det är svårt att palla upp den så att det blir en bra vinkel. Så ett staffli blir bra.

Nytt

På-siten-där-vi-köper-alla-möbler hittade jag ett soffbord till vårt nya vardagsrum. 100 kr! Jag prutade från 200 till 100, ha ha! Och igår hittade sambon en tv-bänk till rummet. Har ingen bild på den, men ska fixa.

På benen igen

Varför åker jag till Kvantum med två mellanmålshungriga barn mitt i julruschen? Ibland gör man övervägda och bra val, ibland mindre. Nåväl, nu är all julmat fixad.

Nu är iallafall lilla U frisk. Efter nästan två veckor av först rejäl förkylning och sedan lång magsjuka. Det är läääänge att vara hemma. efter en vecka kände jag mig frustrerande less. Och så vänjer man sig med ett barn som är tyst och stilla och sover mycket. Så kontrasten är stor när hon är frisk och jag får sår i öronen av hennes pratande och det är uttröttande att ständigt förhandla med henne för att hon inte ska lägga av ett skrik. Ha ha ha!

Vattenfall

Såg reklam för Vattenfall igår där företaget hyllar alla miljöhjältar som värmer sina hus med fjärrvärme. För mig rimmade det illa med dom satsningar som Vattenfall gör i icke förnybara energikällor. Endast 28% av företagets investeringar de närmaste åren går till förnybar energi.

Filmkväll med suckande sambo

Köpte lite naturgodis och hyrde film (Ja, jag hyrde film. DET hör inte till vanligheten!) igår kväll. Sex and the city 2. Jag förstod att den skulle vara dålig, men jag måste ju bara få veta hur det gick för dom.

Det är så synd att SATC-filmerna är så kassa när serien faktiskt kunde vara riktigt humoristisk. Men filmerna känns ju bara som dom ska kräma pengar ur konceptet, placera produkter överallt och överspela rollkaraktärerna från serien. Jag hoppas att det inte kommer nån tredje film, glansen har falnat för länge sedan.

Olika kärlekar

Mamman säger ömt till tvååringen:
"Jag älskar dig"
Tvåringen:
"Jag älskar inte dig. Jag älskar badhuset."

Vintrigt och juligt och nytt

I vinter har vi besök av dessa djur på gården. Jag blir alltid lika paff när jag kollar ut och dom står 5 meter från fönstret. På allmän begäran ;) kommer här min adventsljusstake. Jag vill att ni observerar det vackra arrangemanget med hyacinten, den hinner nog blomma ut innan jag gör nåt med den.

Och så vill jag visa vår nya soffa. Kompisarna skulle byta ut sin soffa. Soffan med stort S. Har alltid älskat att lägga mig i deras soffa och så en vacker dag skulle dom göra sig av med den. Därför står den nu i vårt vardagsrum. Dreams come true, eller nåt sånt. Ha ha ha!

Träningsvärk

Att ha ett träningskort är som att ha en julklapp som hela tiden ligger och väntar på mig. Jag är så glad för mitt träningskort. Julafton började tidigt i år.

Det känns i benen att jag varit på flera träningspass i veckan. Sambon tror att jag måste ta det lugnt så här i början, för att inte överbelasta, men det är svårt.

I kväll blir det 30 minuter spinning och lite styrketräning på det. Träning ger verkligen mer energi, jag känner det.

Bloggvärlden

Ibland halkar jag in på randombloggar och av någon outgrundlig anledning börjar jag läsa. Och det kan vara så tråååkigt... Värsta jag läst, citat: "Jag ska bara byta dammsugarpåse och sen ska jag dammsuga." Nejmen, intresseklubben tar genast upp anteckningsblocket!

En annan variant är att fotografera meningslösheter, typ adventsljusstakar så här i juletider. Det kan väl vara ok att göra en gång, kanske ljusstaken ger nån inspiration till nån läsare, men när bloggaren gör det vid andra advent, och tredje advent och sen också vid fjärde advent tycker iallafall jag att det är hyfsat ointressant. Och när dom dessutom tar taffliga bilder med sin kassa kompaktkamera i sitt ordinära hem är måttet rågat.

Och nu kommer ni som läser det här tycka att det är väl bara för mig att sluta läsa dessa ointressanta inlägg/bloggar, och så är det ju. Men jag undrar ändå varför dessa människor bloggar om sånt här? Är det ens intressant för dom själva?

Lussande

Det blev inget mini-lusse-tåg i dag. Lilla fröken är supersjuk.


Men det blev ett ettan-lusse-tåg i alla fall. Med efterföljande traditionsenligt julpysslande. Bara jag och stortjejen gick, stora och lilla U fick stanna hemma och kurera sig. Ganska så enkelt med bara det stora barnet, allt går mycket lätt då.

Jag tycker att As skola har en väldigt fin tradion i samband med Lucia. Först lussar barnen och sen är det öppet hus i hela skolan med levande musik, fiskdam, filmvisning, basar, pysselbord etcetera. Alla klasser från fsk-sexan är med och fixar. Något för mig att komma ihåg inför framtidens jobb.

Helgens kompott

Ännu kan under ske! Det mycket närbelägna sportcentret har fått en ny medlem. Och dessutom har medlemmen varit på sitt första pass. Poweryoga. Medlemmen hade glömt hur mycket hon älskar att röra sin kropp och vem hon egentligen är och vad hon behöver. Men nu ska ordningen återställas. Och yoga hade medlemmen helt glömt hur mycket hon gillar, det var allt för länge sen rörelserna utfördes. Men dom satt i. Medlemmen kände sig som världens mest viga, kontrollerade och kunniga utförare.

Satte ut en annons i fredags på stora begagnadesiten, fem möbler skulle bort. Och snabbt gick det. Låga priser lockar många. Telefonen gick i ett i ett igår. Och en lustig sak var att hon som köpte sekretären var hon som höll i dagens yogapasset! It´s a small world. Eller kanske "a small town".

Julgranen har kommit på plats. Jag och ungarna klädde den här om eftermiddan. Det som var konstigt var att det blev väldigt mycket pynt ungefär en meter upp och på ett och samma ställe. Den stora ungen tyckte att lilla ungen inte spred ut sakerna tillräckligt och flyttade runt på dom. Mamman fick koncentrera sitt hängande högst upp i granen så att fördelningen av pynt skulle bli något så när jämnt fördelat.

Sista dagen

Idag var sista dagen på min veckolånga praktik. Samma ställe, tredje praktiken. Känner barnen rätt väl nu. Har lagt ut många hintar om att jag verkligen vill jobba där.

"Ring mig om ni behöver vikarie!"
"Gå i pension, tanter!"
"Vem ska jag flirta med för att få jobb?"

Det kanske inte var så mycket hintar, utan mer uttalat att jag verkligen vill.

Vissa elever vill jag bara ta i min famn och hjälpa framåt. Det finns så mycket potential i många barn. Men många får inte möjlighet och stöd hemifrån att nå högt.

Bra dagar

I kontrast till vad som jag verkar meddela här på bloggen är att det finns många fina, harmoniska och bra dagar med mina ungar. Som i lördags till exempel. En sån dag trots att vi tog en sväng in till stan. Hamburgerrestaurangbesöket gick hur fint som helst, glada och ätandes barn. Harmoni. Kulturens hus-besöket också; klanderfritt. Till och med den-stora-kläd-kedjan-besöket gick helt utan manke-mange (det var sockar till stortjejen som skulle inhandlas, så det fanns ett visst intresse av vad som skulle handlas). Nöjda och glada barn. Och en mamma.

Nytt och gammalt

Två skrikande, gråtande barn vid 16.30 idag. Samtidigt som jag försöker rodda ihop en närigsrik och god middag som alla kommer att äta av. Nej, det är inte alltid man är någon pedagog gentemot sina barn. Suck. Efter tankeställaren förra veckan så borde jag försöka organisera vardagen på något annat sätt. Men direkt är gamla hjulspår tillbaka.

En förbättring dock är genomförd. Vi har köpt en till bil! Jag tror att det kommer att underlätta eftermiddagarna när trötta barn och trött mamma ska hem.

Lite kreativitet

Jag kom på att det går att skanna in teckningar och förstärka linjer och färglägga i Photoshop. Provade och fick ett helt ok resultat.

Svensk matematik

Den svenska matematikundervisningen borde kunna förbättras. Jag tänker mig att det måste gå att plocka från läroplaner och strategier runt om i världen för att nå bättre resultat. Sverige borde kunna plocka russinen från kakan så att säga. Eller är det lärarutbildningen som har för dålig klass? Jag tycker att jag får en bra utbildning inom mitt ämne matematik (och jag är en väldigt kritisk människa, så det är faktiskt bra), men det kanske ser annorlunda ut på andra skolor? Vi har en underbar lärare som huvudlärare. Tyvärr har hon släppt iväg oss till andra under den nuvarande kursen. Lärare som inte alls är lika inspierande och bra pedagoger.

Osten ska också må bra

Jag skäms nästan att säga det. Men jag har varit på ett Tupperware-party ikväll... Det är pinsamt tycker jag. Jag skäms när jag sitter där och lyssnar. Ha ha ha! Men det vankas ju alltid gott fika. Och jag hade ju INTE tänkt köpa nåt. Bara lyssna och fika.



Men.
Ostkupan blev min. Trots att jag INTE tänkte köpa nåt. Men vi BEHÖVDE ju verkligen en ostkupa.
Så.
Nu har vi en.

Höstlovsjobb

Tre dagar som fritidspedagog. Är så trött ikväll att ögonlocken snart trillar ner, och klockan är bara sju... Händelserika dagar. Jobbiga dagar. Intressanta dagar. Fritids är dock inget jag vill jobba på. Just nu gör jag det bara för att visa att jag är intresserad av att jobba. Den dagen det finns ett lärarjobb ledigt kan dom få tänka på mig.

Ett paket roligt

Då och då under dagen kommer en pirrande känsla i magen, känslan av att det finns nåt spännande som väntar på en. Det tar några sekunder, så kommer jag på: Min nya bok. Som ett paket roligt som ligger och väntar på mig. Min mamma sa alltid när vi var små: att "det kommer inget paket roligt till er, ni måste skapa det roliga själva". Men en bok är ju faktiskt ett paket roligt! Ha! 30 år senare; In your face, morsan!

Har köpt Methland. En dokumentär bok om drogen meth som tar över hela småstäder i Usa. Läser engelska versionen, för jag tror inte det finns nån svensk översättning.

Det där som morsan sa, jag förstod nog inte riktigt det då när jag var liten. Men nu, med egna barn så förstår jag det och brukar dessutom använda det mot mina egna barn. Dom förstår säkert inte heller! Ha ha ha!

Ingen bebis i min mage

Jag har bara precis lyft blicken från snoriga bebisnäsor, släppt händerna från vagnen som alltid rullat framför mig och slipper vakennätterna som tar död på en. Då har sambon mött en Bebis. En BEBIS. En tremånaders mjuk och varm och jollrig BEBIS. Och det var "OOoo så mysig!", "Bebisar är ju sååå fina!" och alla superlativ man kan komma på. Men det ska inte in nån bebis som rumsterar om i min mage både bokstavligt och bildligt. Njet. Nope. Stop och belägg. Jag har befolkat världen nog.

Robyn

Pluggar. Lyssnar på Robyn. Vår nästa Madonna. Hon har förmågan att "re-invent" sig själv och vågar vara ful, testa nytt. Inte tråkig och förutsägbar. Gör sjuhelsikes bra musik. Stannar inte kvar på grund av plutande mun och stora bröst. Uppfattas som om hon har en väl fungerande hjärna.

Jag kommer ihåg när hon startade sin karriär. Hur bespottad hon var från media. Revansch!

Det är FÖRFÄRLIGT härligt...

Det är svårt att undgå att märka att vi har en sexåring och en 2,5 åring i huset. Två frigörelse-jag-vill/vill inte-barn här i huset... Vissa dagar är det spännande dagar kan man lugnt säga. Speciellt på morgonen, i morgonstressen och strax innan middag efter skola/dagis. Tur dom inte blir arga på varandra (ta i trä) utan det mesta faller ut på mig. Dumma, dumma, DUMMA mamman. Sexåringen ska flytta hemifrån var och varannnan dag, och en gång har hon till och med hatat mig! Tvååringen måste, måste, MÅSTE få stänga dörren själv (även om jag redan stängt den), måste få ta på sig skorna själv ("håll INTE, mamma!"), måste få klättra i spjälsängen själv (även om jag redan lyft i henne, det är bara att lyfta ur igen). Jag lär mig iallafall att ta djuuuuupa andetag.

Det är väl bra med frigörelse och hitta-sig-själv, men ibland önskar jag mig liiiite minder av den varan. Tack. Men det kommer väl gissar jag. Det kommer att åter bli harmoni. Jag vet ju det.

Litet län

När vi besökte Ikea igår såg jag familjen som köpte vår husvagn. Och på parkeringen stod den, vår gamla husvagn. Jag som verkligen tänkte när dom köpte husvagnen och den rullade ner för gatan, bort från oss, att den får vi nog aldrig se igen. Men det fick vi. Det är kanske som en klok person uttryckte det här om dagen: Vi möter alla människor två gånger i livet. (och då menar jag inte husvagnen, utan familjen som köpte den).

Lite mer förbättringar

Vi har äntligen införskaffat en ny bäddmadrass. Ut med dom tio år gamla madrasserna vi köpte med studentbudget. In med bäst-i-test (Jysk!). Och oj, oj, oj, vad vi sover gott. Och vad jag drömmer! Långa, spännande drömmar. Helmysko! Första kvällen vi la oss i sängen sa båda jag och sambon unisont "Men, det känns ju ingen skillnad mot för våra gamla". Vi hade fel. På morgonen vaknade vi mycket mer utvilade och mjuka i kropparna.

Idag har vi varit till Ikea. Det var länge sen jag var där sist. Dagens inköp blev en till garderob till sovrummet, några krokar, en toalettpappershållare och kläng-rep till ungarna.

Jag och sambon har till mångt och mycket ett väldigt traditionellt förhållande (speciellt fördelning av sysslor hemma). Men när det kommer till shopping, gå i affärer och sånt. Där är det totalt tvärt om. Jag tycker inte det är kul. Han får gärna åka till Ikea utan mig. Och ska vi kolla kläder på stan blir jag less på två röda.

Nu gó natt! Sista praktikveckan startar i morgon.

Förvånande

Det är intressant att kolla på statistiken över bloggen här på blogger.com. Sista dagen har jag haft 10 sidvisningar gjorda från Sydafrika och 16 sidvisningar gjorda i Förenade arabemiraten. What?! Vad har jag skrivit som gjort att nån därifrån kollar in bloggen? Mystiskt.

Framtiden

Jag vet att man alltid har tyckt att nutiden är värre än vad det var förr. Är det så? Just nu känns det som om jag lever i framtiden. Vissa saker får mig att känna så. Som oljekatastrof under flera månader i Atlanten. Eller den brustna dammen i Ungern, där människor går omkring med andningsskydd och där vi förmodligen inte anat konsekvenserna ännu. Eller som Haiti som totalförstördes av jordbävningar, och där människor idag lever i missär. Eller som det mer närstående problemet av droganvändandet som ökar, speciellt bland unga. Och det här är bara problem som uppmärksammats stort i media. Sen finns det ju ständiga katastrofer som vi knappt reagerar på längre.

Det kanske inte är framtiden. Framtiden är redan här.

101010

Alltid när det kommer till sånna här speciella datum-dagar tänker jag att jag borde ha gjort något speciellt, typ förlovat eller gift mig. Men det gör jag aldrig. Och eftersom jag har intentionen att vara sambo hela livet lär dessa dagar gå obemärkta förbi.

Sååå onödigt

Hittade en fin prisvärd bäddsoffa på Blocket. Som i slutändan inte alls blev särskilt billig. Åkte för att låna föräldrarnas släp. Släpet blir inte riktigt fastsatt och lossnar och kör in i stötfångaren. Fult, fult märke. Vi sätter fast släpet och kör vidare. Kör några hundra meter och upptäcker att gallret längst bak på släpet lossnat och släpas efter släpet. Alla fästen på gallret är antingen förvridna eller har gått av. Det är ju bara materiella saker och en del pengar som ryker. Men det är så surt. Nu har vi iallafall en bäddsoffa. Även om den förmodligen alltid kommer att vara förknippad med missödena.

Förbättringar

I helgen har den nya garageporten kommit på plats. Fin. Huset fick ett mycket modernare utseende. Plus att vi sålde iväg husvagnen, så nu blockerar den inte intrycket av framsidan. Två förbättringar på några få dagar. Nu väntar vi på rörmockaren som ska koppla in våra element igen. Och golv har vi beställt till köket. Plus att vi söker intensivt på Blocket efter ugn och spishäll. Det kanske blir ett kök så småningom. Så slipper vårt vardagsrum se ut som hej-kom-och-hjälp-mig. Ja, du vet, stökigt och fult som det gör nu.

Husets förvandling

Nya rummet är nästan klart, lite lister och ett element ska på plats, sen är det klart. Ska bli skönt. Fast därefter har vi ju köket och nedtagning av vägg som står på tur... Nåväl. Den öppna dörren går in i det som ska bli förlängningen av köket. Den stängda dörren in till förrådet och garaget.

Nu har vi bestämt oss för vilket golv vi ska sätta in i köket. Det blir ett linoleumgolv. Miljövänligt och bra i ett kök. Jag gjorde en skiss över hur vi tänkte oss lägga det. Så här blir det: Men mitt första förslag såg ut så här, men det föll inte i god jord hos sambon. Och i slutändan brukar det bli mer som han vill eftersom jag tror att det är viktigare för honom. Plus att han gör nästan allt i renoveringsväg här hemma och då tycker jag att han kan få bestämma mer.

Min lilla konstnärinna

Som dom flesta föräldrar måste jag skryta om mina barn. Sexåringen har tjatat om att få en av målningsdukarna (46x55 cm) som jag köpt för länge sen. Jag har tvekat, för jag tänkte att det inte skulle bli nåt av det, om hon målade på en. Men så kom jag på att hon får först göra en skiss på ett papper av vad hon tänker sig måla. Sen får hon skissa upp det på duken. Plus att jag berättade om färgerna och hur man använder dom. Och resultatet blev fantastiskt! Jag är verkligt imponerad."I drömmarnas trädgård"

Livet - ett sömnpiller

Började se Avatar här om kvällen. Uppdelat på två kvällar har vi sett nästan hela filmen (varav en kväll jag bara skulle blunda en stund, jag HÖRDE ju iallafall vad dom sa...). Dessutom har jag att se The Event (ny serie i svt) som jag spelade in i söndags. Det är svårt att hinna/orka/hålla-sig-vaken för att se dessa grejer. Var och varannan kväll somnar jag med ungarna, alternativt somnar i soffan, alternativt orkar inte sätta igång att se nåt som kräver min fulla uppmärksamhet. Livet tar musten ur en, kan man väl säga. Sambon är på bio ikväll. Farligt, skulle jag påstå. Aktivitet som kan skapa tunga ögonlock, tillsammans med mjuk fåtölj. Inget för mig i dessa tider.

Alldelens

Nu när jag har fått två officiella följare av min blogg måste jag väl prestera ett inlägg.

2,5 åringar kan vara alldelens jättejobbiga. Alldelens envisa och alldelens för svåra att övertala. Alldelens supergråtande. Alldelens supergnälliga. Alldelens nedkissade vid dom allra jobbigaste tillfällena.

...och alldelens underbart mysiga, tillgivna, varma, mjuka, goa och roliga.

Men nu är det färdigproducerat med barn för mig. Jag är nöjd och är inte beredd att gå tillbaka till bebis-omvårdnad-sova-dåligt-skrik-som-man-inte-vet-vad-det-betyder-stadiet. Sambon konstaterade när vi åkte ut för att käka middag ikväll, att det blivit enkelt att bara stoppa barnen i bilen och inte behöva fundera på alla attiraljer som en bebis kan behöva ha med. Så kommer vi till den fascionabla restaurangen Max och där hinner vi i princip bara sätta oss så spiller den där alldelens underbara 2,5-åringen ut hela glaset vatten på sina byxor. Och jag som varken när barnen var bebisar, eller nu (som sambon just konstaterat) har med ombyten eller annat viktigt. Ungen får alltså ha sina genomsura byxor på sig, med servetter nedstoppade i för att suga upp det allra värsta.

Nu ligger hon iallafall och ska sova. Och det hoppas jag att hon gör snabbt. För jag är otroligt trött efter första veckan praktik (av sex veckor).

En generation till ända

Nu har farmor förflyttats till ett äldreboende och hennes lägenhet är så gott som tömd. 34 år i samma lägenhet. Alla saker som någonsin tagit sig in i lägenheten tog sig aldrig därifrån. Men hon ägde inte så mycket saker, inte om man jämför med oss tillexempel (och jag tror inte vi är unika på nåt sätt). Jag var med när hennes barn gick igenom skrivbordet. Det hade inte hänt mycket där i lådorna sen farfar dog för lite drygt 20 år sen. Det var nog inte rensat där sen skrivbordet köptes och började fyllas med smått och gott, kan jag tänka mig. Ett verkligt historiskt arkiv. Intressant.

Så nu är platsen jag återkommit till under hela mitt liv borta. Sorgligt, men en del av livet.

Jag ville gärna ha nåt minne från farfar och farmor så jag fick ta några saker. En lampa och en tavla, plus den här lilla byrån. Riktigt fin tycker jag.

Trebarnsmamma

Igår var jag trebarnsmamma. Viss skillnad mot två. Tre barn som ska ges mat (som ska passa till alla tre), tre barn som ska ha håret tvättat i badet, tre barn att hålla ordning på när vi åkte till Barnens hus, tre barn som ska servas när dom cyklar och så vidare. Kul var det! Och gick hur bra som helst. Men så mycket annat kändes det inte som att jag hann med.