Gapar av förvåning

Citerade ju en tidning här om dagen angående miljötänk i media. Här kommer ett till citat. Denna gång från senaste (nr 21/08) Amelia, och denna gång inte riktigt lika genomtänkt:

"Var inte rädd för att slänga. Köp billiga saker och låt dem stå framme ett tag. När du tröttnar på dem är de bara att kasta, eftersom de var billiga."

Jag häpnar. Vad är det för sätt att se på konsumtion? Hjälp!

Tomt i garderoben

Jag måste nog uppgradera min garderob lite. När jag slutar amma, då har jag en normal bh. Jag har inga långa träningsbyxor. Jag har en tjocktröja som inte är fleece. Byxhögen börjar vara a la år 2002. Jag växlar mellan ca fyra olika tröjor, att det är så "många" beror bara på att jag egentligen alltid vill välja en speciell tröja och ibland är den i tvätten. Även om jag inte bryr mig så mycket om mode så vill jag ju ändå se ok ut. Hur ska det gå? Jag som verkligen inte gillar att leta eller prova kläder. Skulle behöva ha en person som väljer ut en massa kläder till mig som jag i lugn och ro kan prova hemma. Och så skulle jag vilja ha ett större intresse av att ta på mig nåt snyggt varje dag. Jobba lite mer med mitt utseende. Jag skulle vilja gå omkring i höga högklackade stövlar och kjol. Det är snyggt, men jag känner mig bara konstig om jag skulle göra det.

Kolmörkt

Helgen spenderades med kompisarna R o M. Vi var i Rs mammas stuga utanför Vitberget ovanför Vidsel. Det var det mest enskilda läget jag har varit med om, riktigt riktigt ensligt placerat. En gammal skogsvaktarbostad, högt i tak, stora rum. Trevligt att vara där, men ingen stuga för mig. Det blev becksvart ute på kvällen, och jag är mörkrädd. Jag skulle aldrig våga vara där själv. Ingen el, så det var ju inte direkt ljust inne heller. Vågade inte gå upp på övervåningen själv. Nej, en stuga med några grannar, eller åtminstone el, är nog vad jag vill ha.

Ny favorit

Testa denna choklad. Fantastiskt god och krispig. Jag känner mig beroende. Måste nog iväg till affären på en stund, gårdagens inköp är slut.

En burk jord

Detta är inlägg nr 300!

Läste i går om en man som arbetat på Nasdaq-börsen i New York. Lyckan fanns inte där för honom, så nu hade han sadlat om lever nu i ett bulgariskt nedgånget kloster. Han uttalade sig så här om finanskrisen i Usa: " Det är bara rätt att folk som konsumerar mer än de förtjänar då och då skakas av en finanskris, att de lider så att de blir lite klokare. Att alltid söka lyckan i det yttre, i materiella prylar, gör oss konstant missnöjda med oss själva och världen."
Jag vet inte om jag tror att människor omvärderar sina liv och vad som ger lycka för att det blir en finanskris, men det är en fin tanke och jag hoppas att det leder till ett mer nära-till-naturen-leverne. Mannen tyckte också att alla ska ha en burk jord på bordet som en påminnelse om vart vi alla är på väg och om livets väsentligheter.

Föresten, jag har massiv träningsvärk efter gårdagens gympa och innebandy. Härligt!

Mumsich

Som jag skrev tidigare måste jag ha nåt gott efter maten. Jag kom på en grej igår.
- En banan (gärna ekologisk, smakar lite sötare inbillar jag mig)
- ½ - 1 avocado
- ca 2½ dl havremjölk (jag har fortsatt på den mjölkfria linjen)
Mixa ihop allt och häll upp i ett glas. Riktigt mumsigt, och nyttigt.

Kööö

Jag förstår inte vad jag tänkte på idag. Jag förstod nog inte hur många som ville samma sak som jag. Det kändes verkligen som om jag offrade två timmar av mitt liv. Vad har jag gjort? Jo, jag gick till Keramix i stan på rean efter garagebranden som var i helgen. Allt såldes ut till 50%. Och det var köööööööö. Oändlig kö. Både ute för att få komma in och sen inne för att få betala. Jag köpte faktiskt en sak. Och sparade 62,50 kr. Helt klart ovärt det, för den tid det tog. Måste påminna mig nästa gång det är superrea nånstans. Jag ska inte gå.

Mest synd om mig

Provar att äta mjölkfri kost sen igår. Lilla U har utslag på benen, kanske en reaktion på mjölk? Shit, vad svårt det är att hitta produkter som inte innehåller mjölk, grädde och liknande, plus smör/margarin, skummjölkspulver eller ost. Vad tusan äter man på mackan om man inte vill äta kött (tex skinka eller leverpastej) när jag inte får äta ost?? Efter jag har ätit blir jag nästan alltid sugen på nåt sött, en last jag har. Svårt att inte få proppa en bulle eller en kaka eller nåt sånt. Blev tvungen att sticka och köpa mörk choklad. Det får jag i alla fall äta. Men sötbehovet kvarstår, måste väl gå och ta en frukt. Jättekul när det är fikasugen jag är. Är hos föräldrarna ikväll och det vankas tårta här, men icke för mig. Phuuhuhu... (<- ska imitera mig gråtandes) Fast egentligen vem är det synd om? Mig eller min dotter som har utslagen?

Internationella bekymmer

Har följt serien "Världens konflikter" på Svt. Programmen ger en bra historisk tillbakablick, hur landet har det nu och, det viktigaste och mest intressanta, en enskild människas upplevelser av konflikten. Södra Thailand, Darfur och Kongo-Kinsasa är alla områden som programmet gett en inblick i. Jag får verkligen en så stor lust att hjälpa och veta mera när jag ser på sånt här. Om jag inte skulle ha mina guldklimpar så hade jag velat att åka iväg. Men jag vill inte utsätta mina små för osäkerheten.

Ett annat land som intresserar mig (kanske det land som intresserar mig mest) är Nordkorea. Landet har länge faschinerat mig. Här för ett tag sen läste jag "Onskans Axelmakter", vilket är en skildring av bland annat Nordkorea. Journalisten Caroline Salzinger har rest runt till dom länder som Usa anser vara onskans axelmakter och hon ger sin skildring av länderna i boken. Det går inte att förstå hur det verkligen är i Nordkorea. Landet befinner sig inte i krig men befolkningen är otroligt kuvat och lever under otroligt fattiga förhållanden. Läs boken, ffa delen om Nordkorea. Nu har jag lånat "Nordkorea - änden av tunneln?", jag hoppas att den ger mig än mer förståelse av landet.

Närhet och motto

Jag älskar min sambo. Jag älskar att vi kan sitta tysta i bilen och lyssna på P1 och sen ha en givande och bra diskussion om innehållet. Jag älskar att vi kan ha kiss- och bajshumor och skratta åt samma saker. Jag älskar att han känner mig så väl som han gör. Jag älskar att jag kan störa mig på hans egenheter men ändå älska honom.

Föresten jag stod i duschen och kom på mitt motto som jag haft löst flygande i huvudet, men nu kunde jag det formulera till meningar (kanske det redan fanns innan jag tänkte det??).

"Följ dina drömmar, uppnå dina mål och lyssna till ditt hjärta."

Jag lever inte efter det, men jag skulle vilja.

Vinn presentkort

Snubblade in på en sida som handlar om inredning i Piteå där en tävling om presentkort just nu pågår. Gillar Cult designs prylar, även om jag inte har en enda. Vinner jag kanske jag kan köpa en present till nån?

Kan jag egentligen ens göra det här inlägget efter mitt tidigare inlägg om konsumtion och miljövänlighet? Jo, för jag tänker inte vara asket och rigid i mina åsikter.

Ingen tomt för oss

Det blir nog inget tomtköp för oss. En riktigt fin tomt på alla sätt men efter resonerande i helgen så blir det he*vetes mycket jobb att sätta upp en stuga och den tiden vill vi inte lägga. Vi har ju två små fina flickor att ta hand om. Däremot tittade vi på en stuga i Renviken som är intressant, om den skulle bli till salu vill säga. Ska jag vara så framåt att jag ringer till ägarna? Ja, jag tror det.

Innan vi åkte hem idag gick vi upp till Tjippotjärn och eldade, åt lunch och fiskade. O och U drog upp tre harrar. Jag kastade två kast, sen tjorvade min lina, det började regna, lilla U vaknade och jag frös om händerna. Men eftersom U är allergisk mot fisk så får jag och A mumsa i oss fisken själva.

Vettigt

Äntligen har en tidning skrivit det jag tycker har saknats i alla reportage i olika tidningar som handlat om miljövänlig konsumtion. Viivilla nr 8/08: "Det absolut bästa - och billigaste - sättet att skona miljön är i de allra flesta fall helt enkelt att inte köpa nytt! Slit på det du har och pigga upp med färg, handla begagnat eller byt med vänner och bekanta när du vill förnya dig." Det är huvudet på spiken!

Torbjörn Carlsson hade i dagens PT en bra och tankeväckande krönika om miljön och vår jord. Han är förövrigt riktigt kul och bra på att skriva, plus att han ofta har väldigt vettiga åsikter. Har inte läst hans krönikor tidigare men nu är han favoriten.

Stugfunderingar

I helgen åker vi och kollar på en tomt som är till salu vid Storavan i Avaviken en liten bit från Renviken. U är inte sugen på att köpa nåt som kräver så mycket jobb (hus bygge), men jag är helintresserad! Även om jag inte heller vill ägna så mycket tid till att bygga nåt nu när vi har småbarn. Men att flytta dit en stuga kanske inte kräver allt för mycket?

Vegetarian en dag

Jag ska försöka att ha en vegetarisk dag i veckan (till att börja med). Känns som om det är en liten uppoffring (om någon uppoffring alls egentligen) för miljöns skull. Jag hade en tid på gymnasiet, kanske ett år eller så, då jag bara åt vegetariskt, men det var ju på den tiden som ett mål mat var på skolan, enkelt och bra.

Idag gjorde jag rostade grönsaker i tomatsås och pasta till lunch och en paprikasoppa till middag. Stordottern lät meddela medan jag gjorde maten att hon var inte hungrig och tänkte inte äta nån middag. Soppor är ingen favorit för henne.

Finns gud?

A tänker mycket på gud. Ena dagen tror hon på gud. Hon frågar mig: "Tror du på gud, mamma?". Jag: "Nej, det gör jag inte." Hon: "Det gör då i alla fall jag." Och nästa dag så är det: "Jag tror inte på gud." Vi pratar en del om vad man som troende gör och vad man som icke-troende gör. En fröken hade här om dagen sagt att Pippis mamma är i himmlen. Och jag sa att om man tror på gud så säger man att när någon dör så hamnar den personen i himmlen. Men det var svårt att förklara vad som händer när man dör om man inte är troende.

Nu ska det genomföras en studie av dom som råkar ut för nära-döden-upplevelser. På sjukhus i England (tror jag det var) ska det sättas ut markeringar som man kommer att fråga om efter en nära-döden-upplevelse, om den som varit med om detta har sett markeringarna. Mycket mycket intressant. Det sätter ju hela existensen på kant om det faktiskt är så att det finns något efter livet här på jorden. Det är så spännande att jag ryser över hela kroppen när jag tänker på det. Tre år tar studien och sen får vi kanske ett svar??

Såg på Existens på Svt igår. Handlade om höger-kristna, vänster-kristna och humanisterna. Kort och gott kan jag säga att det handlar mycket om att vara en karismatisk, ödmjuk och retoriskt duktig för att lyckas med ett budskap. För min del gillade jag humanisternas talesman (medierna har nog satt den stämplingen på honom). Och jag tror att deras filosofi ligger närmast min egen.

Föresten, på tal om gud. A frågade min farmor (snart 90 år): "Tror du på gud?". Farmor svarade: "11 november 1919." En viss hörselnedsättning påverkade nog svaret...

Mellan böcker

Jag tragglade mig igenom "Lyckan, kärleken och meningen med livet". Visst, den hade några tänkvärda stycken, men på det stora hela var den kanska tråkigt och jag har svårt att riktigt förstå hur Elisabeth Gilbert kunde skriva så mycket om så lite.

På Oprahs hemsida så hittade jag en intervju med Cormac McCarthy. Så om ni, på uppmaning å det bestämdaste, väljer/har valt att läsa The Road så kan ni se och höra honom berätta lite mer om boken där.

Nu väntar jag på att börja med Flyga drake som jag ska låna av en kompis. Men medans jag väntar blev det ett seriealbum, Rocky volym 13. Ibland håller jag verkligen på att garva ihjäl mig åt det Kellerman skriver. Klart, klart, klart bästa serien någonsin. Väldigt tidsenlig och nytänkande.

Symaskinsmästaren

Jag är så lustig. Igår sydde jag en gardin till kontoret. Och idag sitter jag och tänker att jag ska börja sy barnkläder. Jag tror nog att jag klarar allt, fast med övning kanske jag gör det? Hur som helst så behövde jag inte sprätta en enda gång när jag sydde denna gardin, jag tror det var första gången det hände!

Dagens media

Å herre gud! Jag hittade Linda Rosings blogg. Jag har inte haft så höga tankar om kvinnan tidigare, men nu är dom inte bättre, tankarna alltså. Det är verkligen synd att det går att göra en karriär på det sätt som hon gjort. Vara med i en dokusåpa tillsammans med sina två bollar till bröst, vara med några killar där inne (hon förlovade sig väl i alla fall inte där inne hoppas jag?!), komma ut och ja, vad har hon gjort som har varit värt att uppmärksamma? Sångkarriären? Förhållandet med Fadde? Plastikoperationer? Längtan efter en karriär, åter igen tillsammans med sina bollar till bröst? Ja, vad är det egentligen hon gör? Tydligen är hon bloggare just nu. Även om bloggen bara är crap. Här hittar ni detta mästerverk!

Detta är egentligen en känga till svensk media som upplåter tidning-, tv- och radioplats till nåt så oväsentligt. Rosing rider väl bara på vågen och är väl en produkt av dagens Sverige. Hon är som en bilolycka, jag tycker det är hemskt att stirra, men kan inte låta bli.

Ropa inte hej

Jag ska nog inte ropa hej för fort. Lilla U sover oroligt och skriker till då och då. Undras hur natten blir?

Gick för att titta till dom två tjejerna och inser hur stor skatt jag har här i huset. Två stora guldklumpar. Världens bästa skatter.

Somna-själv-metod

Vi har gått från att ha gungat vår lilldotter till sömn, till att köra femminutersmetoden. Tredje kvällen nu. Kväll 1: skrik i 30 minuter. Kväll 2: skrik i 10 minuter. Kväll 3 (ikväll): lugnare skrik i ca 4 minuter. Fungerar ju fin-fint! Kanske hårt att köra med när hon bara är fem månader, jag hade nog inte satt igång det själv. Men det var bra att U tog tag i det. Nätterna kanske blir lite bättre också. Den senaste veckan har det varit uppvaknande i princip var 1,5 timme, oftast med lite ätning för att somna om. Nu kanske hon kan tro sig själv att somna om. För det tär ju lite på mig att vakna så ofta. Nu känner jag att mina ögon blöder, trots att klockan inte ens är nio...

Lugna tjejen

Stordottern ville prova på körsång. Och så blev det. Ett av barnen (den enda killen i gruppen) var över allt, hela tiden. Det är så svårt hur man ska hantera ett barn med den aktivitetsnivån. Uppmärksammas han förstärks kanske hans beteende. Och tar man inte notis om honom mer än nån annan kanske han blir än mer livlig för att få uppmärksamhet. När jag själv har en dotter som är allt annat än livlig så märks det verkligen hur mycket plats ett aktivt barn tar i en grupp. Jag vill peppa henne att också synas, men samtidigt så vill jag att hon ska få vara som hon är. Men hennes sätt är faktiskt förloraren i längden, tyvärr. Jag får hoppas att hon kommer att göra vinster på annat sätt.

Rykande soppor

Hösten är ju här. Jag blir alltid sugen på soppor och grytor den här årstiden. Hittade tomat- och paprikasoppa i Icas Buffé och gulaschgryta i Coops Mersmak. Det får nog bli en av dessa till middag idag. Det eviga middagsbekymret... Många tycker att det är jobbigt med middagsmaten. Den ska varieras, inte ta för lång tid, gillas av många etc. Jag tror att man ska tex på sin arbetsplats gå samman och be alla plocka fram tio recept som är bra, enkla och går relativt fort att göra och göra en kokbok av dessa. Det skulle underlätta vardagen.

Veganernas stad

Kom på en skojig sak. När vi bodde i Umeå så var jag alltid, på allvar, orolig när jag skulle och ut och piska vår ko-matta (alltså en matta av ett koskinn). Jag tänkte alltid på alla agressiva veganhulliganer och var alltid livrädd. Piskade snabbt och så in med den. Hoppades att ingen skulle se. Fjantig eller?!?!

Blogg - Inte blogg: 1-0

Jag har tagit mina bloggläsare på orden! Nåt riktigt bra som kommer av att skriva blogg, trots mina tvivel om att fortsätta med denna offentliga dagbok! Jag försöker förändra mina samtalsämnen med vänner där jag märker att det inte riktigt blir hur jag har tänkt mig. Fördjupa. Föra samtalet på ett annat sätt. Och jag har redan satt igång med det här om dagen. Så; tack bloggvänner!

Kroppen rör på sig

Idag var det premiär för mig och lilla U att gå på Korpen tillsammans. Helmysigt! Och helmysigt med alla andra mammor (det var bara mammor) och deras söta, söta bebisar. Så, nu när jag kommit igång så får det lov att bli innebandy ikväll med skolkollegorna. Om bara bebismatning innan fungerar.

Varför?

Vad är det med dom här mössorna?! Visst är dom fina och gulliga och ganska könsneutrala. Men ändå, varför ska ALLA ungar ha dom. Hade tänkt köpa en åt A, men nu är jag anti. Nu får hon ha sin fula, röda, noppiga, toppeluva. Bara för att jag inte kan med modehysterin när det gäller barn. Jag (och A också för den delen) gillar att klä A med moderna barnkläder, men tycker samtidigt att nån hejd får det vara på det. Många barn går verkligen omkring i märkesgrejer jämt.

Det låter klyschigt, men ungen är ju faktiskt fin i vad hon än tar på sig.

Ps. Jag har inget emot Villervalla. Dom kör ett bra koncept.

Bild från Villervalla.

Torsdagsstress

Nu har jag anmält mig till mamma-barn-gympa (varför det nu inte heter föräder-barn-gympa?!) på torsdagar. Och så blir det förhoppningsvis innebandy också på torsdagar med skolgänget. Sen är det innebandy på dan på torsdagar med andra jobbet, men det blir nog till att skippa det. Synd att all rolig träning hamnat på samma dag. Jag känner, bokstavligen, hur kroppen förfaller, så det är verkligen dags att komma igång med motionen.

Jämnställdhet?

I många kvinnliga relationer blir det bara fasaden av hur man förväntas att vara som stannar kvar. Jag blir trött på att bara prata om den där fasaden, den som man lådsas inte finns där, men som gör det ändå. Tragiskt nog är det ofta en könsuppdelning när det är fest eller nåt sånt. Och så hamnar jag där bland alla tjejer som pratar om saker utan djup, intresse eller dynamik. Det får aldrig, aldrig uppstå polymik, det är helt förbjudet. Det nickas alltid i samförstånd. Farligt att tycka olika, och att släppa på den här "normala fasaden". Och vad gör man med vänskap när den egentligen mest känns ytlig?

Bloggsnack

Varför bloggar jag? Det kan jag fråga mig själv då och då. Ibland känns det som om det inte finns nåt där, för många ord om mig, är redan skrivna. Men, samtidigt är det kul att ha bloggen som en dagbok, även om den är öppen för alla. Men och med att den är öppen för alla tappar den det där djupet som jag först tänkte mig att den skulle ha. Fast det går inte att skriva det där innersta i en blogg, det är orealistiskt, det var orealistiskt av mig att tänka att jag skulle göra det.

Använda äpplen

Det blev en halv burk äppelmos av äpplena. Så blev det mannagrynsgröt till middag, men mitt hemmagjorda mos uppskattades inte av stordottern. Så är det oftast, köpesmat passar bättre i små gommar. I alla fall i hennes lilla mun.

Små steg framåt

Det känns som om bollen är lite i rullning. Har börjat att se över möjligheterna för vidare forskning inom medie och kommunikationsvetenskap. Oj, vad kul det skulle vara. Tänk om det inte är så svårt att få en doktorandtjänst?

Stickit värre

04:37. Då vaknade lilla stumpen i morse. Jag känner det nu. Att det var 04:37. Redan klockan 21:00 var jag stickig i ögonen och geggig i huvudet. Nu är klockan nästan 22:00 och jag tycker det är sent. Småbarnsföräldrar har roliga liv. Vi har roliga liv. Vi haaar det.

Skörd

Första året som vårt äppelträd har gett skörd. Vi planterade det 2005 när vi flyttade in och nu var det alltså redo för lite äpplen. För grannarna tog det också tre år innan dom fick några äpplen på sitt äppelträd.
Kanske det blir en burk äppelmos av dessa?

En annan värld

Har ju glömt att recensera "Flickan under gatan. Bra, absolut inte exeptionellt bra, men läsvärd. Jag tycker att Roslund/Hellström har varit bättre i tidigare böcker. Jag blir lite less på egocentriska rollkaraktärer, och det kände jag i den här boken att jag har blivit.

Efter "Flickan..." läste jag "Mig äger ingen". Väldigt lik "Svinalängorna" i temat. Bra skriven, men jag kan fundera varför författaren väljer att berätta sin historia. Den känns väl utlämnande på nåt sätt. Men boken är läsvärd. Och jag grät i slutet, det gillar jag. Dessa två böcker är inte direkt upplyftande, så det kan vara bra muntra upp sig själv efter läsningen. Därför har jag valt att läsa en självutvecklande bok nu, och det är...

..."Lyckan, kärleken och meningen med livet". Såg ett avsnitt av Oprah där hela showen hyllade författaren Elisabeth Gilbert och hennes bok. Blev sugen på att läsa den på grund av detta, mycket för att se vad Oprah gillar för böcker, vad hon rekomenderar. Har läst 100 sidor nu och än är jag inte imponerad, jag hoppas den tar sig, annars orkar jag nog inte läsa färdigt den.

Fiskeri

Gjorde nåt nytt i matväg i lördags när vi hade en liten kompismiddag hemma. Jag gjorde en halv lax i ugn. Stack in en ugnstermometer i den, kryddade och så var det klart på ca 10 minuter. Sen hade jag massor av lax, räckte till flera mål. Så idag använde jag en del av det till en lax-pasta-sallad. Blev superbra. Blandade: Lax, pasta, avocado, körsbärstomater och lite olivolja, plus lite cream fraishe. Det blev krämigt och gott. Rekomenderas.
I helgen i Renviken blev det kokt Storavanaborre och färsk mandelpotatis, det var mumsigt också.
Även om fisk inte står så ofta på min meny på grund av miljöskäl så måste jag äta ibland bara för att jag älskar fisk. Dock har torsk blivet ett no-no, samma med rödspätta som jag tillagade ibland förr.

Sjukdag

Phu. Hemmadag med två halvsjuka ungar. Förmiddagen var gnällig. Sen blev det bättre och nu är den stora helt ok, dagis i morgon. Phu. Då blir det att kolla upp mer kring utbildningar/mkv d-kursen/forskning. Framtiden är oviss.

Extra lång helg

Efter några dagar i finaste Renviken i Arvidsjaur blir jag bara mer sugen på att skaffa stuga på en tomt där i närheten. Var och tittade åter igen på Sveaskogstomterna på Bergudden. Men det känns åter igen som orealistiskt att börja bygga nåt. Men atmosfären, utsikten, känslan är speciell där.

Har ställt upp tre kriterium för barnsamvaro (ogillar ordet uppfostran, där av 'samvaro'):
1. Kärlek - överskuggar allt.
2. Tålamod - för din egen skull.
3. Hållfasthet (kom inte på nåt bättre ord, men jag menar att det är lättare för barnet att veta vad jag vill om jag håller fast vid vad jag tycker) - för att det ska gå smidigt i din samvaro med barnet.
Med det här i åtanke klarar du det mesta. För mig är det bra att komma ihåg dessa tre när jag och A kanske inte alltid flyter fin-fint i vår samvaro.

Jobbigt jobbtänk

Att tänka på framtiden i fråga om jobb/utbildning, eller vad det nu kan bli, har blivit jättejobbigt. Jag orkar inte riktigt tänka på det. Även om jag måste. Jag vill läsa, men vill inte ta den ekonomiska biten av det. Och hur vet jag om det jag väljer leder till ett jobb? Orkar inte ha en till utbildning som inte ger nåt egentligen, mer är personlig utveckling.

Annars en bra dag med besök på fina Gültzaudden hos Marlene. Goda muffins och bra prat.

Färger

Grejen med akvarell är delvis att VÄNTA, har förstått det nu. Ser på det jag övade på igår (har fått mina två böcker, en är lite av en kursbok och jag gjorde några övningar igår kväll) och det som inte alls såg ut att bli nåt igår, innan det torkat, ser helt ok ut idag när det torkat. Har köpt några kvalitetsfärger på Lilla affär'n och det är skillnad på färg och färg. Dom nya känns som feta färger, med mycket krut i, i jämförelse med dom jag jobbat med före. Men det kommer att bli dyrt om jag ska ha alla färgerna i färgcirkeln. 68 spänn för en mini-pytte-färgklump, som i och för sig räcker väldigt länge förmodar jag. Undras vad kilopriset blir på dessa?

Tävling

Hittade en tävling för att vinna en Marimekkoskål. Kika på designonline på skålarna. Tävla här. Jag har en i blått, men skulle vilja ha en i grönt eller rosa också.

Människomöten

Framtiden... Psykolog eller psykoterapeut verkar vara intressanta yrken. Men jag inser att det är för mycket jobb att fixa upp betygen eller skriva 2,0 på högskoleprovet för att ta mig in på dom utbildningarna. Så jag har börjat titta på kurator. Mediabranchen kan vara jättekul och spännande och fräsch på många sätt, men den är för ytlig för mig tror jag i längden. Det finns för lite substans. Jag skulle vilja jobba med nåt som ger mig mer. Jag tittar närmare på socionom eller beteendevetare. Men samtidigt är det jobbigt att ha den ekonomiska situationen som ett pluggliv innebär. Fast livet är kort och jag tror på min nyföljda bana att följa hjärtat.

Gymnasterna i parken

Här en kväll stack vi till en lekpark. Dom som nog hade mest roligt var föräldrarna. I lekparken fanns sånna här stänger, typ som gymnasterna snurrar runt. Jag och U började att jobba med detta och han sa att det här kommer att ge träningsvärk. Nähä, sa jag, inte det här lilla. Dagen efter känner jag mig väldigt ledbruten i axlar och armar. Frågade sambon vad det kunde vara, vad vi hade gjort som kunde gett denna träningsvärk. Fick konstatera att han fick rätt om våra gymnastiska övningar...

Dyblöt

Vilket regnande idag! Och eftersom U var ledig så tog vi oss an den stora jordhögen som blev kvar efter den urgrävda rabatten vid entrén. Goretexkläderna fungerade finfint, men håret var tillslut dyngsurt och det rann in vatten i kragen. Men på nåt sätt känner man sig duktig när man trotsar regnet och jobbar i alla fall. Dottern fick roa sig själv ett tag på gården, men tillslut tjatade hon om att hon var iskall. Två varv till sopis med allt trädgårdsavfall blev det och nu är allt sånt borta. Häcken är dessutom klippt. Vi håller på att avrunda jobben som vi startat ute.

Regntunga skyar

Ibland kommer det över mig, jag känner en meningslöshet i att ha skaffat barn. Missförstå mig inte, jag älskar mina barn och vill inte vara utan dom. Men! Ibland kan det kännas väldigt själviskt att ha skaffat dom, och jag känner inte det där som ska kännas som meningen med livet, sina barn alltså. Jag fick den känslan idag, när vi var på Leos lekland i Luleå. Sen finns det par i ens närhet som inte kan få barn, vill, men det går inte. Då känner jag en stor tacksamhet för mina egna små och får tillbaka "meningen med barn-känslan". Idag får tankarna gå till dom som är så fina människor och så gärna vill ha egna barn, men inte kan.

Vara behövd

Ibland går livet verkligen i ett i ett i ett. Det är: Välling. Tvätt, ta ur, ta ner, hänga upp, sätta i. Diskmaskinen. Plocka. Bädda. Kolla in nåt i Bamse. Damsugaren. Amma. Plocka. Blöja. Mellanmål. Plocka. Fredagsförmiddagen var hektisk, och jag kommer på mig själv att förstå att livet går i 100, att det är det här som är småbarnsmammelivet, jag är mitt i det som jag bara hört talas om förr. Konstigt det kommer att bli den dagen jag inte har två små tjejer att se om. Konstigt men skönt också, samtidigt som det är skönt att vara behövd.

Loppis idag i Badhusparken. Fyndade verkligen barnkläder till lilla U. 10 plagg för 100 kr. Jättefina, en del nästan oanvända. Jag tror att jag ska stå och sälja nästa lördag. Måste bara få ihop lite mer saker. Kompis J hade lite. Kanske föräldrarna också.

Läromästare

Efter en lektion hos Sara så har jag lite mer kött på benen kring akvarellmålning. Tipsen motas tacksamt. Så; dagens lektion: Komplementfärger. Penselstorlek. Spänna papper. Plus att jag fick se en del av hennes verk, bra inspiration! Har redan använt mig av komplementfärgertipset i blomman som växer fram på mitt nya papper.

Här kommer en färgcirkel för visualisering av komplementfärgerna.

Schabloner

Hittade en sida med schabloner som är gratis att ladda ner från Nordsjö färg. Skriv ut på OH-papper. En del inte alls så snygga, men det fanns några riktigt fina. Som denna.

Hjärtefrågor

Nu har jag köpt lite penslar och 30x40 akvarell papper hos den lokala handlaren av konstnärsmaterial. Plus att jag klickade hem två inspirationsböcker för akvarellmålning från Bokus. Kikade runt på nätet för att hitta mer inspiration och det är en låååång bit kvar innan... ja, innan vad egentligen? Vägen är kanske målet?

För övrigt har jag följt hjärtat i små beslut i vardagen här senaste tiden, och det fungerar utmärkt. Jag blir mycket mer nöjd än när jag är rationell, eller tänker på andras önskningar.

Stenkista

Vinter i måleriet

Akvarellmålandet fortsätter. Gårdagens alster blev detta. Känner mig rätt nöjd, trots att det bara tog en kvart att färdigställa. Akvarell känns kul, jag gillar att blyertstecknande också, mycket därför att det går ganska fort att få ihop nåt. Akryl- och oljemålningar tar för mycket tid. Jag har nog inte så mycket tålamod.

OS i tv

Sportkommentatorer... Det är intressant att studera dessa så kallade journalister (eller snarare reportrar) under de stora spelen. Dagens match mot sydkorea fick ett djurtema över sig. Under den stund jag satt och kollade nämndes detta:
- Bisvärmen (sas två gånger och var refererat till sydkoreas lag).
- Vad har ni för insektsmedel? (fråga till en av de svenska tränarna om hur svenska laget har tänkt sig för taktik mot det sydkoreanska)

Är det schysst? Insekter?! Det känns inte så positivt laddat ord. Det var inte ens roligt.

Om man tittar närmare på vad sportreportar använder för ord i sina artiklar/tvinslag så ser man att det är klyschornas och metaforernas paradis.

Hemmaliv

Jag blir ofta melankolisk i min ensamhet, hemma. Funderar över vad jag ska göra med livet. Alltid när jag hittar artiklar, tvprogram eller annat om människor (mest intressant är kvinnor) som lyckats förverkliga drömmar, eller som byter jobb tills dom är nöjda känns det extra jobbigt. Och ändå är det sånt jag läser, sånt som intresserar mig. Men samtidigt är det som om det inte slår mig på riktigt att det är nåt jag också kan sträva efter. Det är liksom ouppnåeligt för just mig. Läste igår om två tjejer som på ett halvår hade kommit på en affäridé (sammanställa en bok), genomföra den, trycka upplaga av boken, ge ut den på eget förlag, vara med på bokmässan i Gbg OCH vinna pris för bästa monter. På ett halvår... Jag känner väl att åren går, och jag vet egentligen inte alls vad jag helst vill göra. Men frågan är om jag nån gång kommer att komma på det.

Just nu finns ett journalistjobb ute i Arvidsjaur. Och jag borde absolut söka det, men samtidigt tar det emot. Jag kan tänka mig att bo i Arvidsjaur, men kan jag tänka mig att bo där och vara nöjd? En strängare vinter och ensligare belägen ort, är det verligen vad jag vill ha? Jag som drömmer om att bo där sommaren råder året om?

Sista trippen

Sista semestergrejen blev Norge med broder. Det var mysigt och roligt. Hyrde campingstuga, pratade fejknorska (kunde inte sluta, det låter så kul!), besteg utsiktsberg, fiskade i Saltströmmen, spelade brors brädspel, fortsatte akvarellmålandet, vjyssade nattskrikande barn, förvånades över att det inte alls var så dyrt i Norge och åkte en massa bil (det är LÅNGT till grannlandet). Vi var alltså i Bodö, en verkligen fin och fräsch stad. Som enligt den historiska beskrivningen jämnades med marken 1940, och därför känns staden så ny. Jag brukar inte så ofta känna mycket för städer som jag besöker under semestrar, men Bodö skulle jag faktiskt kunna bo i, charmades av byen.

Nu kan jag sammanfatta denna års sommar. För den börjar faktiskt ta slut, träden har på sina håll fått en del gula löv och det är kyligt i luften. Sammanfattningen blir: Bilåkande, familjeaktiviteter, kompisar, kappsäcksliv, lagomt ansträngande aktiviter, samvaro, lära känna ny liten människa. Nu närmar det sig jobbstart för sambon. Jag fortsätter ju hemmatillvaron med den lilla knodden...

Konsumtion

Det blev en tripp till möbeljätten i Happis idag. Vi tog det mest som en utflykt för dagen, men kom hem med nya altanmöbler i trä. Utförsäljning efter sommaren (efter sommaren, jag gråter, nu närmar sig hösten) gjorde att det blev mycket billigt. Akacia är väl inget trädslag som är från skövlad regnskog? Jag hoppas det i alla fall. Stolen här nedan köpte vi fyra stycken till bordet Vinö (som inte finns på bild på hemsidan). Stolen nedanför den är extrastolar, vi köpte två. Bänken i Akacia ska vi också ha på altan, och den svarta bänken på den nya plattsatta uteplatsen. Den är egentligen ett bord, men den blir nog snygg där. Bilder från Ikea.

Medan jag satt och ammade på nån obekväm lastpall i varuhuset tänkte jag på hur det går för Ikea i Haparanda. Om Kamprad gjorde en bra satsning i och med etableringen där? Har en så stor koncern råd att ha chansa och starta på en såpass liten ort som Haparanda, eller kunde dom göra precisa beräkningar över hur långt människor är villiga att åka för att handla på varuhuset? Kan man säga att upptagningsområdet även innefattar nordnorge? Det är ju utan att tveka en strid ström av kunder som handlar där, men har det varit nog för att det ska vara lönsamt? Jag hoppas det, för på samma sätt som Lycksele förtjänar sina turister så hoppas jag att det ska gå bra för Haparanda.

Ingen prutmån

Det blev en tur till loppisen i badhusparken idag. Dottern köpte en hopfällbar buss med ett landskap för småbilar invändigt. Hon försökte sig på att pruta men han som sålde gick inte med på det. Jag hade deffinitivt låtit en fyraåring pruta om jag hade stått och sålt. Men, men vi är ju olika.

Sen tog vi oss en tur på Noliamässan, men vi gick bara i husvagnarna och husbussarna innan vi gick hem. Ser mig och U i en husbuss när barnen är utflyttade. Kuska runt och ha med sig lilla hem. Känns som en tilltalande tanke.

Djurparksbesök och bad

Tillbaka från Lycksele. Två bra dygn med vänner. Två fyraåringar som ska samsas och enligt föräldrarna hålla sams. Men man får nog inte glömma att barn ser saker på andra sätt än vuxna. Det vi ser som bråk är nog inte lika allvarligt för barnen.

Det är kul att Lycksele lyckas locka så mycket folk. Det är en inlandskommun av den storleken värd. Ansiabadet är jättefint och djurparken är kul, men skulle behöva fräschas upp. Känns som om det inte händer så mycket där.

Måla

En dag i svärmors stuga räcker. Den ligger mellan Boden och Älvsbyn och är ett himmelrike för knott. Nu ska vi vidare till Lycksele, himmelriket för barnfamiljer verkar det som.

Fick upp ögonen för akvarellfärger här om veckan. Nu är första målningen klar och jag vill, vill, vill sätta mig och måla mera. Ibland skulle man inte ha några barn och bara få göra vad man ville med sin tid. Det tar sin tid att lära sig använda färgerna. Det har jag insett med åren, att allt som ska göras kräver sin teknik, när jag var yngre trodde jag att jag kunde första gången jag gjorde något.

Gräset är grönt - och långt

Grannarnas gräsklippare låter inte så fräscht. Tur att dom inte klipper så ofta ;). Det är trist att bo i ett villakvarter, "alltid" är det nån som drar igång klippandet. Jag skulle vilja bo grannar med kompisarna J o L. Dom kör elklippare.

Boksommar

Nu är Alakoskis Svinalängorna utläst. Förstår inte riktigt prisbelöningen av boken. Men intressant skildring och den gav en inblick i en annan värld. Hade önskat en prolog, vad hände sen?

En intressant nyhet är att McCormac, som skrivit nyligen lästa The Road, tydligen har skrivit boken som filmen No country for old men är baserad på. Det hade jag ingen aning om. Filmen var ju ytterst skum och grotesk, men lite i samma anda och med samma känsla som The Road.

Nu ska jag ta tag i Flickan under gatan av Roslund/Hellström. Gillade deras Box 21 och Edward Finnigans upprättelse, så det blir kul att se om dom fortfarande håller måttet.

En annan värld

En glimt av den norrbottniska skärgården blev det från igår till idag. Och visst blir jag sugen på att äga båt. Inte sugen på kostnaden eller på att ta hand om ytterligare en pryl, men sugen på att kunna åka ut när man vill. Nu blev det båttaxi , en service som Piteå båtklubb tillhandahåller. Perfekt, smidigt och billigt i jämförelse med att äga en båt själv. Vi tog vårt pick och pack och åkte ut till Baggen, hyrde en murrig liten stuga där. En uppfräschning av stugorna skulle inte skada och ägarna borde se över inventarierna. Men bastun var jättefin, vid stranden. Långgrunt och fina klippor.

Kvällen i stugan lystes upp av stearinljus och det blev samtal om dåtid, framtid och nuet. Ingen dator eller tv som störde. Ett bra jubileum.

Tio snabba år

Kände att jag vill göra nåt på fredag, eftersom det ska bli kanonväder. Så jag satt och funderade på det och kom på att jag och U faktiskt firar tio år tillsammans just nu på fredag. Så jag kläckte kanonidén att hyra en stuga i skärgården och mysa en kväll på Baggen. Ska inte säga nåt till honom förrän han kommer på torsdag. Barnen hakar på trots att det är "vår" dag. Men dom är ju en del av vårt förhållande och jag vill inte lämna bort dom när vi gör nåt som dom också uppskattar, ja i alla fall den stora av dom. Det braiga var också att eftersom det är Pdol så är det inte så många som är intresserade av ensamheten på en ö, alla stugor var följdaktligen lediga.

Färdigläst

Ska ni läsa en bok i sommar så läs The Road som jag skrev om i ett tidigare inlägg. Verkligen bra. Kunde inte lägga ifrån mig den, eller det blev jag tvungen eftersom det inte är det lättaste att ha småbarn och vilja läsa samtidigt. Tyvärr är jag besviken på slutet av boken, hade förväntat mig nåt mera. Och engelskan klarades av.

Känner alltid en tomhet när jag läser ut böcker, följeslagaren försvinner från livet. Jag blir så engagerad och blandar ibland ihop verklighet och bok i tankarna.

Nu har jag börjat på Svinalängorna som vunnit Augustpriset. Ett tips är att gå på dom prisbelönta böckerna om man vill ha välskrivna böcker.

Tillbaka i P-town

Hemma igen. Jag är en sån som kan stanna borta hur länge som helst. Saknar inte hemmet direkt alls. Stugan vi hyrde låg kanon, vid strandkanten, sandstrand. Fin stuga och skönt att ha en bas för resandet. Men, ett stort men, var att när jag bokade stugan sa killen att stugan hade en speciell lukt, men det var enligt honom inte mögel. Men det var mögel. Efter ett tag vande man sig med lukten, men när vi kom hem och skulle tvätta så insåg vi att allt måste tvättas. Lukten hade satt sig i allt. Det kändes inte fräscht.

Umeå är trevligt tycker jag, kändes kul att vara tillbaka. Vi badade mest kändes det som, Umelagun (bild ovan), Aquarena och Norrmjöle havsbad plus vår egen strand. Men vi hann med lite shopping, eller, jag köpte inget men dom andra handlade lite. Sambon köpte ett trevåningsfat jag sucktat efter länge. Bild från Ditt hem.

Nu blir det några dagar utan pappan i huset, som ska fjällvandra med kompisar. Sen drar vi nog till Lycksele (som alla andra småbarnsföräldrar här uppe), en sväng till Norge och fiskar, plus att vi funderar på Stockholm. För hemma hinner vi vara hela resten av året. Passar gärna på och åker bort när ledig tid finns.

Tyssstnad - Ladda batterier

Nu bär det av till stugliv i Umeå. Så nu blir det tyst här på bloggen ett tag framöver.

Vilken kväll

En kväll på Hemlundastranden. Sol, varmt, stilla. En eld med murikkamat och ett naket barn (haltande efter studsmattetrillandet) vid strandkanten. Just när vi skulle åka där ifrån kom en kajak glidande in i viken. Jag ska aldrig sälja min kajak. Det är fridfullt och livsbejakande att paddla.

Shit.

Jag blir så deppig... Hörde just om en tjej på mitt jobb som fått ett vik på infoavdelningen på landstinget. Hon hade inte ens sökt jobbet och har liknande meriter som mig. Hon känner en där och när det strulade till sig med en annan anställning för infoavdelningen så kom dom att tänka på min jobbarkompis. Suck... Någon kan väl kasta ett bra jobb på mig också! Någon!

Just nu är jag verkligen i valet och kvalet hur framtiden ska se ut. Eller ska och ska, vill att den ska se ut är väl närmare sanningen.

Bråk och skador

Dagen blev lite nötande på varandra, jag och stordottern... Vilket en gång under dagen resulterade i en större sammandrabbning. Varken hon eller jag mådde bra efteråt. Behövde få lite nya infallsvinkar och ikväll snubblade jag över denna artikel. Jag vet allt det där i artikel, men i "stidens hetta" är det lätt att glömma.

Och stordottern har dessutom idag studsat på en kompis studsmatta och det hela slutade med ett besök på PÄS. Men det verkar inte vara nån skelett- eller annan allvarligare skada. Men stå på benet vägrar hon, så det gör nog ganska ont.

Ni na ni na... Boktipset

Jag läser en så välskriven och medryckande bok. Och faktiskt på engelska. Tänkte bättra på min engelska lite, när jag inte använder språket tappar jag ju självklart en del av det.

Märker tydligt vilka böcker jag gillar. Spårket är otroligt viktigt. Gillar riktigt välskrivna böcker.
Hör på det här:
"He coughed till he could taste the blood and he said her name aloud. He thought perhaps he'd said it in his sleep. When he got back the boy was awake. I'm sorry. he said.
It's okay.
Go to sleep.
I wish I was with my mom.
He didnt answer. He sat beside the small figure wrapped in the quilts and blankets. After a while he said: You mean you wish that you were dead.
Yes."

Boken handlar om en far och en son som överlever en katastrof på jorden och ska ta sig till södra delarna av det land dom lever i. Författaren har vunnit Pulitzer priset för boken.

Ett annat boktips är "Nu vill jag sjunga dig milda sånger". Otroligt lågmäld och fin bok. Fantastiskt bra och fint skriven. Läs den.

Umeåresa

Den stundande semesterresan med vänner är i planeringsstadium. Det blir nog mest troligt Umeå. Hyra stuga vid strand. När jag ringde till killen som hyr ut så lät han mycket frågande när jag sa att vi var från Piteå och skulle semestra i Umeå. Han förstod nog inte riktigt. Men bara det blir fint väder så blir det kanon tror jag. Även fast det är Umeå. ;) Det ska bli kul att återvända till stan, förutom ett besök där över några timmar förra sommaren så har jag inte varit dit sen vi flyttade där i från för tre år sen. Och jag har aldrig varit där under sommaren.

Kan hända att det blir Lycksele till helgen också. Det verkar som om Västerbotten får en beskärd del av vår semesterkassa. Men det kan väl länet vara värt. Här är stranden vid stugan.


Bild från Blocket.

Plattor på gång

Idag kom mina päron och bröder och hjälpte oss med plattsättningsarbetet. Det har gått undan måste jag säga. Vi har hitills idag hunnit rätt långt. Övre bilden togs igår kväll och nedre just nyss, mitt på dagen. Och mitt lättare ryggskott känns inte av... Än... Det går inte att undvika att gräva. För det är rätt kul att jobba, även om det finns en sur bossig boss som bossar över en.

Nu är bröderna och sambon och köper kattskallar (hemskt namn) så att vi ska ha och göra i morgon lördag också.

Spadjobb

I morgon har jag bokat en padda för plattläggningen på gården. Så jag får hoppas att vi hinner färdigt idag för det arbetet. Eller egentligen vi och vi... Jag drog på mig ett lättare ryggskott här om dagen, så jag tror inte jag är redo för nåt grävjobb ännu. Även om jag nästan är återställd. Det var lite kul igår när plattorna togs bort för då uppenbarade sig en myrstig under. Med en massa ägg. Och när plattorna försvann fick myrorna panik och försökte rädda sina ägg till en tryggare plats. Och tryggare blev den. Myrhimlen återfinns dom numera i.

Pastakärlek

Har blivit förälskad. Har hittat den perfekta picknickmaten till den grillade kycklingen. Risoni. Som du hittar på pastahyllan. Ett litet blått paket. Serveras kallt. Här har ni receptet.

Risoni (4 pers)

300 g Risoni

2-3 msk pesto

Fetaost

Körsbärstomater

Rödlök

(Kanske lite ruccola också)

Koka Risonin och spola av den med kallt vatten, blanda i pesto, smulad fetaost, klyftade körsbärstomater och halvmånerödlök.

Ett "trettio-år" för 78:orna

30-årsfest hos R i hembyn. Kul! Framför allt kul att se lite folk som jag inte sett på ett tag. Höra vad det blev av dom och så. Nya bekantskaper är också skoj. Upptäcka nya människor.

Spelade bland annat brännboll, vilket gav flashbacks till grundskollivet. Det blir allvar, det går inte att spela halvhjärtat för mig, det är på rikt.

Och lill-dottra skötte sig utmärkt, sov nästan hela tiden och i vakenperioderna var det lugnt och tittande. Lite synd är det att alla dessa människor, och jag, ska fylla trettio just detta år, när jag har den lilla tjejen att ta hand om också.

Tankar

Måste komma ihåg att jag har mycket att vara tacksam för. Fast det ofta känns som om jag står och stampar på ett enda ställe. Stamp. Stamp. Stamp. Jag vill gå vidare. Men allt känns väldigt diffust. Väldigt ouppnåeligt. Liksom låst. Vet alla vem dom är? Är det bara jag som känner mig osäker på det? Hittar så många vägar inom mig och så många tankar. Har andra lika mycket velande i sig? Det går i och för sig aldrig att veta, det går inte att jämföra. Men det känns som om det är viktigt att prata om. Viktiga saker som det aldrig pratas om. Det känns inte heller som om jag har tid att prata om det. Alltid är det något/någon som kräver sin uppmärksamhet. Jag har sagt det förr och jag säger det igen. Man har bara ett liv. Och just nu känns det inte som om det är Mitt Liv Jag Lever.

Bildinspiration

Jag hittade en inspirationsrik sida på nätet. Kul att se hur "vanliga" människor har inrett hemma. Kollade barnrumsavdelningen och där fanns en del idéer. Men As rum är bara 7 kvm stort, så det gäller att tänka praktisk vid fix där. Speciellt när ungar tenderar att ha sjuttioelvatusen småprylar. Förvaring är viktigt.

Bild från Styleroom.

Ny möbel

Igår fick satt jag och L tyg på vår Blocket-kökssoffa som vi köpte för ett tag sen. Vi har haft den på altan, men nu har den fått flytta in i vardagsrummet. Jag har alltid velat ha en kökssoffa, helst då i köket, men i vårt lilla kök går ingen tupplurssoffa in tyvärr.

Nu kan det bli stormiddagar, vi rymmer många vid vårt fått-av-grannarna-matsalsbord/stolar.

Oväntat upphittande

Var upp på Degerberget idag. Hittade gummihandskar och öppnade och använda förpackningar av kanyler. Nån som suttit och drogat där uppe med andra ord. Kändes konstigt och skrämmande. Pratade med en kompis här om dagen om vad som kanske kan förändras tills våra barn vuxit upp. Tanken slog oss att droger, andra än alkohol, kan vara mer allmänt förekommande, kanske till och med det som endast används. Kanske något man inte höjer ögonbrynet över ens.

Alkohol kan man tycka att det är väl lika illa, det är bara för att det har varit ok att använda så länge som det är just ok att använda. Men andra droger i olika former har oftast ett snabbare beroendeförlopp och därför tycker jag att det känns mer skrämmande om användningen skulle öka. Och så förknippar jag det med utslagna människor, även om det finns andra också som använder det, och därför känns det hemskare om samhället är på väg åt det hållet.

Hur som hellst så slutade vår tur med ett riktigt ösregn. Vi åkte hem och gjorde en brasa. I juni...

Nu vänder ljuset

Broder är hemma i Sverige nu. Tre år sen han kom till Sverige. Kändes som om det var igår vi träffades. Han hade inte förändras nåt sen sist (i fjol, när vi var till honom). Blir så sugen på att ta en resa till Thailand i vinter (jag tjatar om det, men det är nåt jag verkligen vill).

Midsommar med vänner, tipsrunda, mat, lekande barn, mat, inte superväder, myggor och sa jag mat?

Nu: ett glas rött och en inredningstidning.

Sommarkväll

Pizzakväll hos L. Prat om livet; utveckling, flytta-inte flytta, grundstenar, otrohet m.m. Viktigt stuff med andra ord. Att livet ska vara så komplicerat mentalt. Ibland skulle det vara skönt att inte vara en funderare, leva lite närmare nuet och händelserna. Alternativt vara nöjd med att jag är den jag är. Jag har bara ett liv.

Rabatten är väck

Vi började för två år sen att fixa med rabatten vid gången in till vår entré. Och det har gjort att den har sett för bedrövlig ut. Nu i sommar tar vi tag i den rejält och i dagarna har vi grävt ur hela. Det ska bli grus och plattor istället. Vi ska göra en uteplats vid bron och grusytan ska mest vara fin med krukor och annat pjoxs. Det blir ett insynsskydd också, mot uppfarten.

På bilden ser ni också mina pallkragar, inte helt lyckat projekt, men jag kan i alla fall plocka lite sallad när jag känner för det.

Här är insynsskyddsidén vi har. Tunna spjälor. Inte lika många insynsskydd som på bilden dock.

Bild från Viivilla.

Dålig film

SATCfilmen var usel. Jag tycker att serien har varit helt ok underhållning, feel-good-serie. Intressant att följa personerna. Men filmen var bara intressant att se för att se vad som hände med dom. Men det fanns ingen känsla, och den kändes bara ytlig. Tvåa i betyg, bara för att det var intressant att se vad som hände efter serien. Dessutom så slog filmen verkligen inte ett slag för jämlikhet... Alla feminister som dött vände sig nog i graven.

Den är här!!

Här kan man se nya SATC-filmen. Dålig kvalla men vad gör det??!

Kompisar är suveränt

Fullt upp i helgen. En jättebra helg. Lördagen blev 12 timmar Luleå. Träff med vännerna J och L på stan och middag hos dom i Gammelstad senare på em. Och jag kan konstatera att jag aldrig nöjer mig med vad jag har. Så känns det. Och det behöver inte innebära att jag vill ha mer, utan mest är det att jag vill ha annorlunda. Vännerna har så fin gård, inte för stor inte för liten, med en manshög häck precis runt om, ingen insyn. Supertrevligt. Vår gård känns bara ful. Och jag har inte lust att lägga ner tid och pengar på den. Mentalt är jag på väg.

Idag blev det Eliasgrottan/Larssonsberget med samma vänner och L. Med efterföljande middag hos andra vänner.

Jag och U diskuterade i fredags en del om semesterplaner. Vad vill vi ha ut av denna sommars semester. Socialisering med kompisar kan man sammanfatta det hela. Så helgen blev en riktig rivstart.

Till helgen blir det, om vädret tillåter, midsommarfirande i Lycksele med JO och K med ungar. Känns riktigt skoj.

Avsågade ben

Det var tydligen synd att vi läste "Barbapapas teater" i kväll, jag och A. Hon sa när vi lagt undan boken: "Det var synd att jag valde den boken, nu kommer jag att drömma om den. Fast jag vet ju att det inte är verklighet." I boken klär Barbaflink och Barbaskön ut sig till en drake som tänker ta en Barbafin-prinsessan. Och det var tydligen läskigt.

Mer läskigt i dag hade tydligen besöket hos kompis L som jobbar på ortopeden varit. Där hade fadern och L berättat om vad L gör på sitt jobb. Om avsågade ben och annat som ger mardrömmar hos en fyraåring. Smart, verkligen smart.

Härligheter

Nu har jag kört fruktsallad cirka varannan kväll sen nån gång i februari. Jag! Som i princip aldrig äter frukt. Men när man skär ner det i små bitar och blandar ihop, då är det gott. Varje kväll längtar jag efter en härlig fruktis. Konstigt är det dessutom att man ställer om sockersuget, som jag kan ha massor av. Nu är det frukt jag längtar efter, mycket mera än fika och glass och annat slisk som jag gjorde före fruktsalladsperioden. Många kvällar blir det bara fruktsallad, inga smörgåsar. En kopp te måste jag dock alltid ha.

Avskedslunch

Jag hatar (verkligen!) att ta avsked av människor. Igår var det lunch med gamla kollegorna från skolan. Det var så trevligt och det känns så trist också att det är slut. Även om jobbet i sig krävde alldelens för mycket av mig för att vara nyttigt så gillade jag verkligen skolan som arbetsplats. Det känns i alla fall bra att kunna fortsätta att motionera med några av dom, för till hösten ska jag fortsätta att spela innebandy med dom. Och i sommar blir det förmodligen lite volleyboll och andra roliga aktiviteter. Så det är bra, behöver inte ta avsked av alla. Men min rumskompis M lär jag ju inte träffa allt för ofta. Hon bor i Boden och jag och är verkligen usel på att hålla kontakten med människor, även om jag gillar dom jättemycket.

Det växer

Det är härligt att gå och kika till odlingarna. Ta sig ett salladsblad eller ett strå gräslök. Det mesta verkar komma upp. Majsen däremot mår inte bra. Den behöver nog ett växthus. Om vi flyttar och det känns mer som ett permanent boende, då vill jag ha ett växthus.

Fyra år på riktigt

I dag är rätta dagen för vår fyraårings födelsedag. Hon fick sitta på guldstol på dagis och vi hade med oss glass och strössel. Hon hade ny klänning och var nyklippt (jag skulle klippa henne i fredags, och önskemålen om längden på håret blev bara kortare och kortare, så nu har hon page, SÅÅÅ söt!).

Skojade med henne i dag och sa att lilla U var min lillasyster, då blev hon nästan sur och sa att det bara var hennes. Och här om dagen låtsasboxade jag mot lilla U och då blev A också sur och puttade undan mina händer. Jag tror hon gillar sin lillasyster.

Jag älskar dom båda, min blötnos och sötnos.

Grusigt

I sommar ska vi inte göra så mycket renoveringar på huset. Lite trädgårdsfix blir det dock mest troligt. Vi har buskar vid entrén och dessa ska bort. Dom ska ersättas av grus och stenplattor. Som den här bilden visar ungefär. Jag tycker det var snyggt.

Det är oftast snyggt när det blandas stenplattor och grus, som till exempel på denna bild.

Det här tyckte jag såg nästan lite hemskt ut fast kul också. Tror min lite mesiga dotter skulle tycka att det var lite läskigt.

Bilder från Flisby AB.

Vi har en fyraåring

Fyraårskalas igår. Sex barn med fem syskon inbjudna, alltså elva stycken med föräldrar. Vi känner mest bara småtjejer. Av dessa elva var en enda en pojke. Alla våra kompisar föder bara tjejer. As killkompis E kunde inte komma, han hade jämnat ut det lite i alla fall.


Drake att flyga med var en av presenterna. Det är nån sorts frihetskänsla över att flyga drake, jag gillade det när jag var liten. Och jag gillar det nu.

Betygsättning

Två elever har klagat på betyget jag gett dom. Båda har fått IG av mig och jag förstod när jag satte betyget på just dom två att det skulle bli frågor kring det. Mentorn till en av dom ringde idag och frågade kring betyget. Hon var ganska ifrågasättade varför jag gett dom IG. Jag förklarade. Och i slutet av samtalet så sa hon att det går fortfarande att ändra betyget, sista dagen idag. Ändra? Så om en elev står på sig om betyget så går man in och ändrar? Jag tycker dom bara är värd IG så det ändrar jag inte. Jag pratade med rektorn om saken och hon tyckte att vill dom ha nåt annat får dom komma tillbaka i höst och tentera upp betyget. Skönt att ha rektorns ord bakom mina.

Sveriges dag

Mina odlingar i pallkragarna tar sig. Det finns sallad i olika sorter, morötternas små skott tittar fram, majsen lever men mår inte bra och tomatplantorna som far odlat är nyplanterade. Känns skönt att ha lite egenproduktion.

Idag har jag också rensat min minirabatt med rabarber och gräslök. Det blev så fint. Men min rygg är helt otränad, så den är lite öm just nu.

Idag har det varit en trädgårdsdag. Gräsklippning, trimmning, rensning och vattning. Precis hela dagen med alla måltider har spenderats ute. Härligt. Nu känner sig min hud utetärd och solvarm. Och efter ett glas vitt vin efter en sån dag så är jag lite loj.

Knark för bebisar

På tal om knark (tidigare inlägg idag). Nappen är som knark för lilldottern. Kroppen slappnar av och hon blir lugn. Ny upplevelser för mig, eftersom A aldrig tog napp.

Googla sig själv

Jag googlade mig själv och det finns väl inte så mycket spännande saker om mig ute på nätet. Men en sak som är kul är att min Ts C-uppsats har använts i andras universitetsuppsatser som "tidigare forskning". Hihi! Det var kul att se. För jag är så stolt över vår uppsats att den gärna får läsas av andra.

För övrigt finns det en till med mitt namn här i världen. En kvinna i Californien heter precis lika som mig. Jag som trodde jag var ensam med mitt namn. Har tänkt maila henne så många gånger, men det känns lite fånigt.

Inte bara dunderhonung förbjudet medel

Köpte en bunt Bamsetidningar i lördags på loppisen. I en av dessa fanns en berättelse med om Skalman som knarkar!

Observera namnen på dom vita varelserna Nifrom = baklänges Morfin. Och Nioreh = baklänges Heroin.

Samma sak med Eragord = baklänges Drogare. Och nedan Skalman som druckit av en vätska som Eragord erbjuder honom = knark!

Latterum

Jag köpte ett överdrag till vår soffa, och nu är det installerat. Helt ok för under 400 kr. Vi gjorde också en liten ommöblering i vardagrummet. Överflödiga Billyn är flyttad till hörnet, ja, ni ser vart. Och Laminon är flyttad till andra sidan bordet. Det är lite beige hela rummet, så vi behöver pigga upp det med en annan färg, har bara inte bestämt vilken ännu.

Pooop

Hörde nyss nåt i hallen, gick dit och vad får jag se... Jo, en SKATA. Och till råga på allt har den poopat på hallmattan. Inte nog med att få torka upp kiss från en snart fyraårig unge (som kissade två gånger på golvet i lördags) och torka lillstjärten på en nyföding. Nu ska jag tydligen börja torka bajs från skatorna på gården också.

Här är beviset.

Läsning i värmen

Jag tror att jag har ett bra sätt gentemot mot först och främst mitt stora barn, det kanske är naivt att tro så, men jag gör det i alla fall.

Men så läser jag "Ditt kompetenta barn" av Jesper Juul och inser att det finns områden som jag behöver bättra mig inom. Så vissa saker håller jag på att förändra. Till exempel bli bättre på att använda mig av "Jag" i diskussioner. Bli mer tydlig i att det faktiskt är jag som tycker så här.

Första delen av boken känns lite för basal, men sen kommer den igång och det finns mycket att ta till sig av. Det är intressant att dom första tre till fyra åren är så viktiga när det gäller formandet av barnet, sen handlar det mer om hur man som förälder hanterar sitt barn mer än om att kunna förändra hon/han.

Det är intressant med personlig utveckling, uppfostran (även om jag inte tycker om att använda det ordet, det har en negativ klang, och jag tycker mer det handlar om vägledning på dom flesta områdena när det gäller barn), psyket och så vidare. Det skulle vara intressant att kunna mera. Det är nog faktiskt nåt jag skulle kunna tänka mig att jobba med.

Röda luvor och tomtar på loftet

Glömde ju ett av loppisinköpen från i lördags. Så här i högsommarvärmen måste det ju inhandlas lite tomtar tycker stora dottern. 10 kr för julstämning!

Idag har min farmor varit på besök. 89 år och aningens aningens dement. Men idag fungerade hon, några upprepningar, men inte så farligt. Det kommer att kännas mycket konstigt den dagen hon går bort. Hon har alltid funnits där och ska alltid finnas där.

Nästa helg är det fyra års kalas. Måste börja planera för det.